Vädrar sjalväder

Här är det full fart om dagarna, och allt som oftast även om kvällarna, så vips har det gått ännu en vecka utan någon blogguppdatering. Jag tycker det är helt ok att jobba igen och jag trivs bra på min nya förskola (jag har tom en stickande kollega!), så jag har det riktigt bra. När jag slutat på em vill jag dock skynda mig hem för att hinna umgås med lilla N innan sängdags. Därför blir det inte så många stickcaféer som jag tänkt nu heller, fastän ju maken är hemma och jag egentligen har större möjlighet att komma i väg än förra året. Hemma stickar jag iaf lite på kvällarna, och mitt mest aktiva WIP just nu är en Hawthorne i Lucca Fino. Jag blev kär direkt när jag såg mönstret!

Jag stickar den alltså i mycket tunnare garn än det orginalmönstret föreslår efter som jag inte vill ha den så gigantisk. Jag hoppas dock att den ska bli stor nog att passa som en liten halsdukssjal nu när höstluften börjar bli sval. Hawtorne stickas från spetsbården och uppåt så den börjar med en uppläggning på 311 maskor. Jag tror det är första gången jag stickar en sjal så. Den har också mönster på varje varv (inga avslappnade aviga varv här inte) så för att minska felstickningsrisken satte jag markörer mellan varje mönsterrapport. Det är jag glad för, för jag har trots detta lyckats få till ett par små felplacerade aviga maskor. Utan markörerna vet jag inte hur illa det skulle blivit. Nu har jag tagit mig förbi spetsstickningen och är igång med de korta varv som ska ge sjalen sin lätt rundade form. Det ska bli så spännande att se hur slutresultatet blir!