torsdag, januari 03, 2013

Bättre sent än aldrig

Tack för alla fina kommentarer om mitt syrum. Jag är nästan avundsjuk på mig själv som äntligen fått till en alldeles egen yta.

I går skaffade jag en kontorsstol också så jag liksom kan rulla emellan maskinerna och tyger och trådar. Testade mitt rum en liten stund igår och insåg ganska snart att jag kommer behöva hitta en bra plats att förvara både mönster och WIP:s/UFO:n på. Är dock nöjd med grundfunktionerna och längtar nu efter att få till lite ordentlig sytid också. (Vet inte hur det ska gå till, men drömma kan man ju, och bör man ju, alltid.)

Ligger lååångt efter med bloggandet så jag tänkte bara snabbt visa er några saker jag faktiskt sytt under hösten, innan jag bommade igen rummet för renoveringen.

Jag älskar det blålila violtyget från Znok och kunde inte låta bli att köpa på mig lite gröngult också när det reades ut. En bra bastunika (något utställd och förlängd Meedom-tröja) och matchande velourbrallor fick det bli. Är inte jättenöjd med fickorna på byxorna (sydda efter ett Ottobremönster som jag just nu glömt namnet på), men det beror på att jag missuppfattade sömnadsbeskrivningen. De syns dock inte när tunikan är över så vad gör väl det!? Velouren i byxorna är riktigt knallgrön, lite mer knallgrön än jag tänkte mig när jag valde ut tyget i halvdunklet en kväll. Maken tycker dock att det är praktiskt med varselfärger på små barn och lilla N lär inte så lätt försvinna i mängden på förskolan i den här utstyrseln.
När senhösten kom blev det lite för kyligt med mössa i dubbel trikå. De fleecefodrade mössor jag sydde ifjol var jag inte helt nöjd med. I år testade jag därför att sy en mössa med fleecefoder som i ett brett pannband mellan trikålagren. Funkade bättre! Den randiga trikån är från Jofotex och jag tycker mycket om den.

Deltog ju även i höstas i det sk höstbytet där man syr en överdel, en underdel och en accessoar till en annan sytok och får tillbaka ett set från ytterligare en annan sytok. Jag skulle sy ett set till en pojke i strl 98. Till sist fick jag köra på säkra kort efter ett antal bedrövelser i form av konstiga mönster och storleksmissar. Så här blev det:



Lilla N fick förstås ett finfint set i höstbytet, men det får jag visa er en annan gång.


tisdag, januari 01, 2013

Lycka i ett litet rum!

Alltså. Ibland är man ju bara sådär löjligt lycklig. För ett drygt år sedan när vi var och tittade på det här huset såg ett av de minsta sovrummen ut såhär:
Det skulle nog kunna bli ett helt okej syrum tänkte jag. Sedan vi flyttade in i huset i april i fjol (Jo, för det är ju ifjol. Idag är det ju första dagen på det nya året.) har jag och mina symaskiner kamperat där inne. Rummet har varit belamrat med lådor av olika slag, tygerna legat i flyttkartonger, sömnaden skett vid ett inte alls optimalt datorbord. Ingen idé att packa upp och inreda ordentligt eftersom jag ändå absolut ville bli av med den gula (ännu mer lejongula i verkligheten) tapeten, bården och de femtiotal häftmassekluttarna som satt i taket.

Det tog lite tid innan ork fanns för att ta tag i projektet, och ärligt talat drog jag mig för att behöva ställa undan mina symaskiner och inte kunna sy ordentligt under tiden renoveringen pågick. Någon gång i november började jag iaf att riva ner tapeterna och efter mycket om och men och mycket hjälp från min man, och även min pappa är rummet nästan klart nu.

Kolla:






Det är förstås en del småfix kvar. Trådrullehållare ska upp på väggen och något slags matta vore mysigt att ha (att samla alla trådar och nålar i tex). Behöver också sätta upp en sådan där köksstång att hänga burkar på, så jag kan ha saxar och sådant nära till hands vid sybordet. Ser också att jag behöver skaffa en garnkorg (för turkost garn?!) att ställa borta vid fotöljen. Vill också gärna ha nytt överdrag till strykbrädan. Men nu ska jag boa in mig, och provsy lite så snart jag hinner. Lycka, som sagt!

Ps. Färgåtergivningen på bilderna är inte sådär jättebra. Tapeten är minsann inte ljusblå, utan ljusTURKOS. Lite mer såhär. Men det förstod ni väl ändå. Ds