Tyg och titt

Här har ju sysuget satt in och i veckan har jag planerat för några sömnadsprojekt. Trots att jag har en hel del tyg hemma och alltså verkligen inte borde behöva köpa nytt så kunde jag konstatera att jag faktiskt behövde det. Ja, för antingen fattades några cm på längden, eller så var det fel färg eller så hade jag ingen matchande mudd eller så var det fel kvalitet på det tyg jag har hemma. (Ni vet hur det är eller hur!?)

Alltså skrev jag en ambitiös lista, länsade sparkontot, packade in lilla N i bilen och for till Jofotex. Fast först hämtade vi upp Leftknit och hennes sambo, eftersom de deklarerat att de gärna gjorde oss sällskap. Det är jag förstås mycket tacksam över. Det är ju såååå mycket enklare att shoppa tyg när man har två underbara barnvakter med sig som kan kånka runt på ens lilla dreglande älskling medan man själv ägnar sig åt att lasta barnvagnen full med tygrullar. Speciellt skönt är det nog när man som jag är en riktig vimspelle även utan en bebis på armen.

Här är större delen av skörden. Lite manchester (till vänster) och lite velour (till höger) men mest muddväv. Köpte även lite av det gula tågtyget, men det snurrade runt i tvättmaskinen när jag skulle fota.

Vid pyjamaspåklädningen ikväll visade lilla N stort intresse för något på sidan om skötplatsen. Jag tog tillfället i akt och lade henne på mage så att hon kunde få träna nackmusklerna lite. Det bör man göra ofta, men jag gör det bara pliktskyldigast eftersom lilla N hatar att ligga på mage och blir störtarg. Så inte ikväll:

Lite stöd under armarna var säkert skönt, men det som gjorde susen var samtalspartnern: