torsdag, november 18, 2010

Fordonsmössa

Sedan sist har jag stickat ett par märkliga vantar som jag inte vill kännas vid. Jag har inte ens fotat dem. Kanske gör jag det en annan dag när jag kan skratta åt eländet. (Fast ärligt talat har jag redan skrattat åt dem. Och framför allt har andra skrattat åt dem.) Låt mig säga så här: om någon läsare skulle ha väldigt stora händer, med väldigt långa tummar, och med en högerhand som är några cm längre än den vänstra handen så säg till så ska jag gladeligen skicka dig de mest perfekta, varma vintervantar.

Nu har ju faktiskt både snön och vintern redan kommit på besök och det är riktigt kallt ute en del dagar. Jag har därför gett mig på att sy en fleecefodrad mössa till lilla N. Jag har haft en mental bild av en rosa fordonsmössa med öronlappar, och efter en del knåpande med mönster och studerande av köpemössor så fick jag till något som kanske skulle kunna funka. Jag har haft stor nytta av att titta på både Alvineas mössömnadsbeskrivning och mössmönster, och vill därför passa på att tacka så mycket! Så generöst av dig att dela med dig av detta!

Så här blev min mössvariant:
Tyvärr blev mössan för liten för lilla N. Jag tror att själva omkretsen var aningen för liten men också att fleecen jag fodrade med var för ostretchig.

Jag ritade om mönstret en aning och sydde en ny mössa med en stretchigare fleece som jag som väl var hade liggande. Tyvärr fick det bli en ljusrosa variant, men man tager vad man haver. (Är det förresten någon som vet var man kan köpa tunn och stretchig fleece i flera färger så blir jag glad för tips.) Nu tycker jag att mössan ser ut att fungera riktigt bra, och maken som sett den in action ute idag tyckte detsamma.

Ville ju visa er hur mössan ser ut på, men som vanligt var det supersvårt att fota lilla N. Fotomodellen var inte så lite tröttsprallig om jag säger så.







 

2 kommentarer:

Mia sa...

Vilka fina tänder! Och tänk att mössor alltid kan rivas av snabbare än man kan säga "omelett"....

Bra jobbat! Inspiration inför mössprojekt. Jag stickade världens finaste mössa på fri hand till A, med dekor längst upp som nästan såg ut som glasyr (ja, mössan var brun och "glasyren" rosa så jag tänkte på en chokladmuffins amerikansk variant). Självklart vägrade han ta på sig den och kastade av den (sprang inte ut till balkongen och kastade den utomhus och stängde dörren som han gör med overallbyxorna ibland...). Efter några dagar och lirkande fick jag på den och nu används den varje dag. Men jag saknar tiden med knytsnören så att den inte går att ta av. Fast så är det väl nu, att det är ett givande och tagande i stickningsleveranserna.

Anonym sa...

Vilken fin mössa.Den ser ju ut att sitta bra också!( om inte lilla N sliter av den alltså :-) )
Bra jobbat mamma!
Ewa