Shelly

Jag har under försommaren sytt mig två tröjor efter mönstret Shellyfrån Farbenmix. För en gång skull stämde mina mått riktigt skapligt med måttabellen så jag slapp trixandet med att försöka sy något som är mitt emellan två storlekar.

Jag har valt bort kragen och sytt en vanlig ringning och kort ärm så här till sommaren, men jag tycker annars kragen är snygg också. Åtminstone på andra. Jag tror aldrig jag har aldrig varit en kragmänniska.








Tygerna till båda tröjorna kommer från www.fabric.com och har legat till sig lite i tyghyllan i väntan på lämpligt projekt. Trikån är härligt mjuk och skön men jag ser nu efter några tvättar att den redan noppar sig lite. Hoppas att den håller sig skapligt ändå, för de här tröjorna har potential att bli riktiga favoriter.

-Posted using BlogPress from my iPad

Bilstickning

Passar på med lite bilstickning idag under turen till svärmor i Örebro. Liten vante i en rest Debbie Bliss baby cashmerino som jag fått ärva av en fin vän.



- Posted from my iPhone

Favorit

Jag har en favoritklänning (eller kanske är det en lång tunika) från Me & I som inte bara är snyggt turkos i färgen utan också väldigt bra i modellen. Den börjar dessvärre bli väldigt välanvänd och samma modell återfanns tyvärr inte i vårens kollektion. Alltså gjorde jag så fort ryggen tillät äntligen ett försök att rita av den.


Det var inte alldeles lätt att få till mönsterdelarna till omlottdelen. Tunikan är som sagt välanvänd och tyget uttänjt lite här och där. Jag hade också svårt att avgöra om omlotten var något lite rynkad i nederkant eller om framilonbandet bara satt i sömmen där för att ge stadga. Bollade lite med Ilsefin som också ritat av och sedan ritat om och sytt en egen klänning med utgångspunkt i den här modellen och fick veta att hon rynkat i omlottdelen. Titta på hennes superfina klänning här. Till sist bestämde jag mig iaf för att prova utan att rynka, hittade en meter tyg jag kunde offra i stashen, och såhär blev detta första försök:





Klänningen funkar över bysten utan rynk, men den är en aning tight där så nästa gång ska jag åtminstone öka vidden något på hela överstycket. Jag gjorde inte några knytband på min klänning eftersom jag tycker det är ganska obehagligt att sitta lutad mot ryggstöd med en knut i ryggen. Dock tror jag att knytbanden hade varit bra för att förvilla lite just vid ryggslut/rumpa. Tycker att tyget i klänningen liksom vill lägga sig emot och liksom "fastna" lite snett på rumpan ibland. Kanske har det också lite att göra med att trikån jag använt är kraftigare och med lite mindre fall än den i min köpeklänning.


Axlarna blev inte riktigt bra. Efter att jag haft klänningen på mig en stund gled de liksom uppåt och sömmen stod upp som på fotot ovan. Fult och irriterande, men när jag fått sprätta och sy om lutningen på axelsömmarna samt ta bort lite tyg från ärmens övre del så rättade det till sig. Jag har nu korrigerat mönstret till nästa gång.

Lila är inte min favoritfärg, men klänningen har blivit använd flera gånger ändå.
Tror ni jag ska våga sy i fintyg nu?


Posted using BlogPress from my iPad

På rätt sida ryggen

Efter ett antal mycket besvärliga veckor då jag i princip bara kunde ligga på vänster sida utan att få vansinnig ischiassmärta i högerbenet vaknade jag förra veckan (just i mitt vanliga vänsterläge) med en smärta som var fruktansvärd. Efter ett par misslyckade försök att röra mig och att dämpa det onda med värktabletterna jag fått utskrivna återstod inget annat än att ringa ambulans. Jag tackar min lyckliga stjärna för att min man var hemma, för annars hade jag fått be lilla N hämta telefonen och grannarna.

Väl inne på sjukhuset fick jag veta att ett diskbråck konstaterats vid en tidigare magnetröntgen och efter en ny magnetröntgen såg man att det  nu hade blivit lite större. Två dagar senare opererades jag akut och nu, två veckor senare mår jag bättre än på länge. Jag har fortfarande en del märkliga domningar och lite ont i benet och foten, en aning ont i operationssåret, och kommer behöva göra min sjukgymnastik ordentligt för att komma tillbaka fysiskt igen, men jag är kvitt den gräsliga nervsmärtan och kan gå och stå igen. Fantastiskt!

Snart kan jag börja sy lite försiktigt tror jag. Till och med när jag var dålig låg jag och nålade och sydde någon enstaka söm då och då, bara för att behålla en aning mental hälsa. En söm här och en där blir också ett plagg till sist. Här får ni se vad jag åstadkom på detta vis, med mycket vilja.

Byxorna var det som var kämpigast. Att sy en ficka tog flera dagar. Mönstret till dem kommer från Helt spesiell och Jubels fina bok. Är så sugen på att sy fler plagg därifrån men försöker vara tålmodig. Tunikorna är sydda efter tröjmönstret Meedom form 1 som jag ställt ut. Ville egentligen ha fickor på stjärntunikan men gjorde det enkelt för mig och nöjde mig med en liten detalj vid namnlappen.

Jordgubbsglass

I sommar ska en god vän gifta sig. Om jag börjar nu hoppas jag hinna sticka henne en Sweet Dreams Shawl. Garnet tog ett tag att hitta eftersom bruden ville ha ett lätt garn med lite lyster i och dessutom gällde det att få tag i en bra rosa färgton. Rosa, men inte FÖR rosa liksom. Till sist hittade jag det här Manos Lace-garnet med babyalpaca, silke och kashmir. Lyx!


Snälla Christina på Chrimano design skickade garnprov med turbofart och dagen efter min beställning låg sedan garnet i min postlåda. Superbra service!

Idag har jag nystat första härvan och när jag gick ut i vårsolen för att fota gick tankarna genast till jordgubbsglass. Mums!

- Posted from my iPhone

Varselfärg

Mellan mina telefonsamtal till CSN och försäkringskassan idag kom jag på att jag borde namna den här tröjan. Och först då kom jag på att jag borde blogga den också, och således även fota den, varför jag gick ut på altanen och insöp frisk luft en minut eller så. Bra bieffekt!


Ända sedan jag sydde den här tröjan har jag velat sy en i samma modell till lilla N. Då mönsterstorlekarna var alldeles för stora för henne skulle jag "bara" rita ett eget mönster först. Det gjorde jag liksom aldrig, men när jag under julledigheten bläddrade igenom mina Ottobre insåg jag att minsta storleken nog inte alls var för stor längre och den här tröjan kom till. Det prickiga tyget är från Göken och det randiga från JNY. Färgerna är riktigt knalliga, kanske lite väl knalliga tom, men maken hävdar lika bestämt som vanligt att det är praktiskt med varselfärger på barn och han har faktiskt en poäng där. (Men ni kan ju föreställa er effekten när lilla N kombinerar tröjan med de här byxorna. :))

Tröst

Jag är fortfarande sjukskriven och kan fortfarande inte sy, för jag kan fortfarande inte sitta eller stå eller gå någon längre stund. Jag tror dessutom jag kommer få mycket svårt att klara av mina studier, vilka bygger till stor del på uppgifter jag ska göra i min barngrupp (som just nu alltså är någon annans barngrupp). Det hela gör mig ganska ledsen.

Igår haltade jag i alla fall ut i trädgården och kunde plocka årets första bukett och det är ju härligt!!


Och förra veckan tröstshoppade jag det glad-blommiga tyget från Znok som jag så länge dreglat över. Passade på att beställa lite petrolfärgad trikå också, som kanske kan bli ett par leggings till mig själv eller en top till min mor någon gång i framtiden. Drömma man man alltid, eller hur?


- Posted using BlogPress from my iPad