Hälsning från Henån

Pek och paket

Det är aldrig för tidigt för att börja läsa böcker. Att prata med och läsa för barnet gynnar språkutvecklingen. I den ålder som lilla N är i har valet av litteratur dock mindre betydelse enligt experterna. Men man vill ju vara på den säkra sidan...
Tur att mormor har så bra pekböcker.

Idag är lilla N och jag hemma i stan och vänder igen. Jag tvättar och packar om för i natt kommer sambon hem och morgon bär det av mot vårt lands andra kust. Den här gången är vi lovade inomhustoalett.

Synd att jag har så kort om tid hemma för på em idag anlände ett spännande paket med detta i:

Det är garnet som Leftknit och jag fyndade och så en massa ärvda barnkläder från sambons vänner i USA. Det ska blir kul att titta närmare på det när jag hinner!

Kusinträff

I kväll har lilla N träffat sin kusin lilla J igen. Trevligt tyckte vi vuxna!
Kusinerna själva tyckte att det var så fantastiskt kul att de höll på att ramla ur stolarna. ;-)

FO - babyvantar

Lilla N provar hur alpacan smakar.

Bloggtorka

Oj, rätt vad det är så går det några dagar mellan mina inlägg. Det beror delvis på att det inte händer inte så mycket på stickfronten och delvis på att jag haft en del annat för mig.

Å nej, tro nu inte att det är några stora projekt på gång, det är mest de där vardagliga sakerna som tar sin tid. Sådant där som att äta, mata (inte så lätt som man kan tro), tvätta, leka, städa och byta blöjor. Sambon har varit bortrest i veckorna flera veckor i rad nu och jag försöker ta mig ut lite varje dag så nu har jag varit på mitt första mammafika på stan, min första barnvagnsmaffiapromenad och mitt första babycafé på öppna förskolan. Ja, lilla N också förstås. Hon går dit jag går för det allra mesta.

I går drog vi dock hemhem igen. Ett par dagar med sällskap (för mig) och fantastisk underhållning (för lilla N, mormor är nämligen JÄTTEKUL) är inte fel alls.

Och jag har tagit fram min Flower Basket igen.... :-)

Sömnadsrace

Lilla N somnade riktigt skapligt i kväll. Jag lade henne i sängen kl 20.30 vilket är oroväckande tidigt. Jag såg dock min chans att trä symaskinen och raca.

Jag hade färdigklippta tygbitar i olika färger och material redo sedan i går. Jag hittade volymvliseline i en låda. Jag hade bandstumpar i en annan låda. Strykjärnet stod framme.

Skynda, skynda! Och ser man på, jag hann! Lilla N har inte ropat på mig än.

Ni ser vad det är eller hur? En pill-och kännmojäng till lilla N som just börjat ta tag i saker själv, och om hon lyckas - även känna på dem med munnen.

Jag har försökt välja tyger som känns olika mot huden som tex manchester, fleece, sammet och både grövre och finare bomullstyg. Några små band och en frans i fuskmocka kan kanske också vara intressanta att undersöka. Jag övervägde att sy in cellofan eller något liknande som prasslar men lät bli. Alla bebisleksaker behöver ju faktiskt inte låta också.

Inte fångstgarn utan garnfångst.

Jag stickar med en sovande Nora i knät. Plötsligt tar det stopp i nystanet och jag hinner tänka något om trasslig Drops alpaca, men se, det var någon annan som var boven i dramat.

One down

I går kväll sov lilla N så gott efter att vi haft besök av min mamma och moster. Hon sov medan jag stickade det sista på första alpacavanten, hon sov medan jag fäste garnändarna och hon sov medan jag provade vanten på henne.

Den gick iaf att få på hennes hand! Fattas bara annat när jag stickat strl 6-9 mån. Nu ska jag bara få till en vante till innan vintern är över.

Upptagen

Det är inte alltid en vaken bebis som håller mig från att sticka. Ibland sover hon gott men som ni ser är jag ändå alldeles upptagen. Frivilligt upptagen.

Gail

Hon är inte bara stor, hon är också ganska svårfotad, min Gail. Så skir och så grön att hon liksom försvinner mot bakgrunden. Garnet jag använt är Knit Picks Shimmer i färgen Fennel (som numera utgått), och det gick åt uppskattningsvis 80 g med 3,75 mm:s stickor.

Tack för trevlig medstickning, Leftknit, och kanske framför allt för att du väntade in mig och hejade på mig.

Dagens sprattel

Hur man än springer så kommer man ju aldrig fram tillräckligt nära de där dinglande sakerna, men man måste ju försöka. Även om det nästan är lite genant när man blir påkommen...

Efter att ha jobbat sådär en lång stund blev lilla N jätteledsen. Och jättetrött. Nu sover hon tungt mot min bröstkorg, min vänstra arm värker av hennes tyngd och min högra arm är jättelång och bloggar för sig själv.

Jag fick lite sug skickad till mig per sms i går kväll så jag har lagt upp till helt nya minivantar, och de ska snart få följa med på en liten utflykt. Huruvida jag kommer sticka något är ju mycket osäkert, men man kan ju iaf inte gå naken på café.

Tappad sug

Är det någon som vet var man hittar en ny sug? Jag tappade just min igen.

Lilla N behöver vantar och härom dagen provade jag några olika vantar på henne, dels några olika som min mormor har stickat för länge sedan och dels ett par i turkos alpaca i nyfödingsstorlek som jag stickat själv för några år sedan. Mormors vantar är lite stora men de funkar. Mina vantar var lite små, men hade bra form för att sitta kvar på handen. Jag bestämde mig för att sticka ett par likadana fast större.

De petrolfärgade är alltså de som är lite små, men dessa kunde jag iaf få på henne häromdagen. När jag nu provade de rosa går de inte att få på henne. Jag måste ha gjort resårpartiet för hårt. Skumt. Och otroligt irriterande. Lilla N blev också irriterad på att jag ens försökte.

Okej, det är ju inte så illa att klanta till ett par babyvantar, men det tog mig iaf två kvällars sticktid att komma så där långt. Så sugen försvann. Det gör det ganska lätt just nu känner jag.

Utan anledning

Min man läser sällan min blogg så det är inte för att gnälla på honom jag länkar hit. Jag har ingen anledning att klaga på honom nämligen.

Men jag irriterade mig så på bla "Jobs" kommentar till ovanstående inlägg:
"Kom igen nu! Det är inget heltidsjobb att vara hemma med EN bebis! Jag var hemma i 7 månader och tyckte det var toppen. Jag hann städa, laga mat, vila, leka, fika, gosa, handla utan att stressa. Superslappt."

Framför allt irriterar det mig att jag inte kan fråga den där Job om
a) han verkligen tror att alla bebisar är precis likadana och
b) hur gammal bebisen var när han var hemma (här det går det lite, lite lättare för varje vecka nämligen) och
c) om han ammade bebisen, och också var tvungen att göra det på kvällar och nätter.

Ja, jag fick den!

Efter att ha kämpat länge fick lilla N tag i giraffens ben. Bytet nedlagt!

FO - Vintermössa

Yes, jag hann innan snön kom! Så kallt som det varit nu inser man att vintern inte är långt bort. Plötsligt kändes behovet av en lite varmare mössa till lilla N mer akut. Hittills har hon haft sina mjölkgarnsmössor och de har ju funkat fint, men denna är stickad i Sublime baby cashmere merino silk och borde värma lite mer i den kommande vinterkylan.

De få varven som var kvar på I-cord nummer två stickade jag i em med lilla N liggande bredvid mig i soffan. Vi småpratade lite, hon prasslade med boken och petade på skallran och jag stickade snabbt, snabbt. (Nåja, så snabbt jag nu kunde, I-cords är lite pilligt tycker jag.)

Sedan blev det mössprovning.

Jag var ju lite orolig för att mössan skulle bli för liten så jag fortatte öka ett par varv längre än i mönstret och nu känns den faktiskt ganska lagom stor. Hur bra den verkligen sitter återstår att se efter hardcore-testet "trötthetssnurr i barnvagnen". För riktigt bra passform kanske jag skulle ha stickat kanten i resårstickning istället för rätstickning.

När vi hade provat mössan tog jag bort nålarna från Gail. Lilla N låg bredvid och tittade på och funderade på om SSK hade varit märkbart snyggare än att sticka två tillsammans i bakre maskbågen (alternativ tolkning: hon tyckte det var intressant att se hur solen lyste på sjalen). Men, så när jag berättade för henne att sjalen ju egentligen var alldeles tokigt stor så blev hon jätteledsen. Jag blev förstås tvungen att trösta henne och förklara att det är sådant som händer ibland, så foton på Gail får vi fixa en annan gång.

Hej, jag heter Gail!

Det tog en timme att blocka henne. Gail alltså. Ändå gav jag upp på att få båda sidorna precis lika. Det är nämligen en aning knepigt om man har maskat av olika hårt på de olika sidorna.
Så här får det bli. Jag är nöjd med spetsen nedtill. Det var ju lätt att fuska till i blockningen.

Men alltså, så stor hon är. Tänk att jag alltid blir förvånad över hur mycket spetssjalar växer i blockningen. Jag är glad att jag numera äger TVÅ golvpussel. Det besparade mig en del bekymmer.

Nu ska jag sova. Eller snart, för först ska jag röja undan det översta lagret med prylar på vardagsrumsbordet.

Sömn

Åh. Idag har lilla N tagit sin eftermiddagslur. (Det gjorde hon inte i går.)

Jag har:
Druckit kaffe och stickat de sista varven på mössan. Nu återstår "bara" I-cords och ev. öron.
Bytt ut två trasiga lampor i hall och kök. (Mkt välbehövligt särskilt i köket eftersom lampan över köksbordet har ballat ur och dimrar sig själv precis som den vill. Det blir rätt mörkt om taklampan dessutom är trasig.)
Strukit till ett gäng amningströjor. (De åker bara runt, runt i tvätten och ibland har jag dem skrynkliga.)
Paketerat några saker jag sålt på Tradera.
Tagit ut en matlåda ur frysen.

Puh. Skönt. Andas. Nu klarar vi kvällen, lilla N!

Tisdag

Så här långt har jag kommit med blockningen av Gail:

Jag har alltså lyckats piffa upp vardagsrummet med ett färgglatt golvpussel. Undrar hur länge det ska ligga där innan jag vågar chansa på att jag har nån timmes krypa-runt-och-nåla-tid.

Mössan har fått några varv till, men den verkar bli på tok för liten trots att jag stickade provlapp innan och valde storleken "baby". Antar att det delvis beror på att jag inte stickade provlappen runt, men SÅ stor skillnad borde det inte vara.

Det är ju dock svårt att prova mössan ännu så jag stickar vidare. Lite kan jag ju alltid förlänga på slutet och i värsta fall får jag väl annonsera efter någon vinternyföding att donera mössan till.

Sambon åkte i väg igen tidigt i morse. Dötrist. Snart är det i alla fall dags att pilla i sig lunch (Lilla N har redan börjat) och i em blir det babymassage igen.

Uppryckning istället för upprepning

Åh, vad jag var arg och ledsen på sjalen (men mest på mig själv) igår. Det är tråkigt nog att repa upp i vanliga fall, men en spetssjal är ju riktigt bökig att repa om man inte vill tappa maskor. Jag brukar nog oftast sticka baklänges, men det skulle i detta fall inneburit att det skulle ta minst en vecka för mig att sticka baklänges. Sedan skulle det ta en vecka att sticka framlänges igen. Om jag skulle ha lite hjälp med hushållet och lilla N vill säga, annars kanske ännu längre tid. (Det där sista betyder inte att jag försöker säga att jag har en lat sambo, för det har jag inte, han är däremot ofta bortrest i jobbet.)

När jag surfat runt bland alla Gailsjalar på Ravelry och hittat väldigt många som såg ut ungefär som min bestämde jag mig för att det inte var värt besväret (och det dåliga humöret det skulle medföra) att repa upp. Jag tror jag vet hur jag ska blocka för att få det att se skapligt ut ändå.

Kanske hinner jag ikväll, för snart kommer sambon hem ett par dagar innan nästa resa! Hm. Vid närmare eftertanke kan det mycket väl hända att jag kryper upp i soffan bredvid honom istället för att krypa runt med nålar på golvet. Vi får se.

Och nu ett par bonusbilder på lilla N, bara för att de låg i samma mapp som sjalbilden. ;-)

Mjölkstockning i huvudet?!

Nu bryter jag i hop. Har ägnat en vecka åt att sticka spetskanten på Gail och var så glad nu när jag bara hade avmaskningen på sjalen kvar. Jag tyckte dock att mitten på sjalen såg så konstig ut.

Jag har ju stickat TVÅ spetsar på mitten. Så otroligt klantigt. Jag visste ju egentligen att jag inte skulle sticka "end chart" på mitten, det hörs ju tom på namnet, och ändå har jag gjort det. Ingen livlina har jag. Och hopplöst att repa upp är det ju. Nu får sjalen åka långt ner i påsen igen. Suck.

Edit: Efter en snabb surf på Ravelry kan jag dock konstatera att jag inte är ensam om att ha lyckats med detta. Och inte verkar andra vara särskilt missnöjda.

Godmorgon

Nora morgongympar som vanligt.

Grus går också bra.

Kullersten

Bra underlag och trevlig utsikt för barnvagnspromenad.

Hemhemma

Sambon är i Långtbortistan hela veckan. Efter att ha varit på babymassage tidigare i veckan har lilla N och jag nu åkt hem till mina föräldrar. Här blir vi bortskämda som vanligt.

Mormor och morfar har tom byggt ett alldeles eget babygym till barnbarnen. Helkul tycker lilla N.

Ugglor

Om jag bara hade haft filt och tid så hade jag sytt små ugglor nu.

Men i går stickade jag första varvet på spetskanten på Gail och jag har världens sötaste dotter i mitt knä.

Lugnet har lagt sig

Nu är vi inte arga här längre. Lilla N somnade till sist efter att ha kämpat emot rätt länge.

Som synes sover hon dock gärna med minst ett öga lite på glänt. Hon vill inte släppa kontrollen på omgivningen helt verkar det som.

Själv har jag fått min bredbandsuppkoppling tillbaka, letat rätt på mössmönster, tagit fram mitt favoritgarn, stickat provlapp och sedan lagt upp till en vintermössa till N. Ni skulle bara veta hur skönt det känns.

Uppläggningsmetoden, sk Figure 8 cast on, har jag aldrig använt förut och den var lite klurig innan jag hittade en video som visade samma sak.

Nu rör det sig i kuddhögen i soffan, snart kallar bossen igen!

Argh!

Lilla N är trött och arg. Det går snart över. Hennes mamma är också rätt arg för bredbandet fungerar inte idag. Jag har meckat med alla kablar och studerat routern och kommit fram till att felet inte är här hos oss. Svårare att komma fram till är bredbandsbolagets kundtjänst. Ska göra ett nytt försök när lilla N är på bättre humör.

FO - Rosa halvvantar

På väg ner till kusten i går stickade jag klart det allra sista på Susie's Reading Mitts.

Skönt med ett projekt som var enkelt och snabbstickat nog för att även jag skulle hinna bli klar innan vintern är här. Den knalliga färgen gör mig glad och så matchar den meditationssjalen. Det blir bra till eftermiddagens höstruskiga barnvagnspromenad!

Familjeutflykt

En kör, en provar tumlängd, en sover.

Men det var ju så billigt

Upps...

En egen provdocka

Idag var det dags att prova lite hemsydda kläder på lilla N.

Lilla N är vid gott mod som synes!

Själv kan jag konstatera att tröja är ett värdelöst babyplagg. Så snart jag lyfte upp lilla N blev jag irriterad på att tröjan åkte upp och glipade. Kan inte vara så skönt att ligga på en tröja som hela tiden knölar sig under ryggen heller. Bodys ska det vara, så enkelt är det.
Byxorna som är sydda efter ett Ottobremönster har dålig passform och de är dessutom lite väl höga i midjan. Om man drar upp dem över tröjan vilket man ju alltså gärna vill göra ser lilla N ut som en farbror med byxorna uppe i armvecken.

Så kan det gå. Och nu har vi ju iaf snart använt kläderna en (1) dag. Alltid något. ;-)