- Posted from my iPhone
onsdag, november 28, 2012
Ny sjal
Jag har påbörjat en ny sjal till hästarna, förlåt, till lilla N. Inga fler missöden har skett med sjalarna hemma så jag tror jag vågar.
- Posted from my iPhone
- Posted from my iPhone
lördag, november 10, 2012
Klart att hästarna ska ha det bra
När lilla N precis skulle födas och jag bara väntade på att åka in till BB påbörjade jag den här sjalen och den har varit något av en favorit trots sin enkelhet. Lilla N har liksom jag uppskattat den gosiga merinon och gärna lånat den. Nu senast på fm när hon hade ont i halsen.
Nu finns den inte mer.
"Jag ska ju göra sängar till hästarna!" sa lilla N förtvivlat när jag tog ifrån henne både sjal och sax.
Nu har vi varit arga och ledsna klart och pratat färdigt om saken. Saxen är återlämnad och pappas halsduk utlånad. Mina spetsjalar har dock som av en händelse flyttat till en något högre nivå.
- Posted from my iPhone
Nu finns den inte mer.
"Jag ska ju göra sängar till hästarna!" sa lilla N förtvivlat när jag tog ifrån henne både sjal och sax.
Nu har vi varit arga och ledsna klart och pratat färdigt om saken. Saxen är återlämnad och pappas halsduk utlånad. Mina spetsjalar har dock som av en händelse flyttat till en något högre nivå.
- Posted from my iPhone
lördag, november 03, 2012
Pricktest
I höst har jag haft väldigt fullt upp med jobb, kurser mm samtidigt som kroppen har sagt ifrån att den behöver vila och återhämtning. Jag har alltså fått nedprioritera mitt hantverkande, för även om det på ett sätt är avkopplande för mig så blir jag gärna lätt besatt (så att tankarna ständigt snurrar kring tygval och färgkombinationer osv). Dessutom har jag ofta svårt att komma i säng i tid om jag sätter igång och syr eller stickar på kvällen när lilla N somnat och allt nödvändigt ont är avklarat. Inte kan man bara sätta sig en halvtimme heller?! Det drar lät iväg "bara en liten stund till".
Innan kroppen började bråka som värst så hann jag iaf bla sy en tröja till en kollegas dotter. Detta var ett roligt projekt! När man går i första klass och går i klädbutiker på stan vill man tydligen helst köpa glittriga, korta, tuffa, svarta och rosa kläder, sådana där kläder som gör att man ser ut som en minivuxen (och inte vilken vuxen som helst om jag får tro min kollega). Om det finns några andra kläder att välja på, typ mer baskläder, är de tydligen ointressanta. När man istället får ett mms med foto på turkost tyg med vita prickar är det tydligen helt okej att få en tröja uppsydd till sig i detta tyg. Den mottogs i alla fall väl och jag hoppas att den kommer till användning.
Mönstret till tröjan kommer från ett av de senare Ottobrenumren (nr 4 2012), och jag gillar verkligen modellen. Den finns tyvärr inte i lilla N:s storlek, men jag har planer på att rita ett eget och sy henne något liknande, fast i andra tyger, och kanske med oket i samma tyg som ärmsluten.
Jag har också sytt ett par mjukisbyxor till lilla N:s kusin som fyllde år häromsistens. Jag var (och är) tveksam till huruvida han är intresserad av att ha på sig hemsydda kläder numera, men ett par mjukisbrallor okejade han, och dem kan man ju i alla fall mysa runt i hemma. Velouren är mörkt jeansblå (lite blågrå tycker jag) och kommer från Stoff och Stil. Jag har utgått från ett Ottobremönster (minns inte från vilket nummer just nu) men gjorde helt andra fickor. Hade tänkt sätta resår i midjemudden men visste inte kusinens midjemått så det blev för klurigt. Eftersom jag ändå skulle ha knytning i midjan fick jag ett supersmart tips av en annan sömmerska - att skarva knytbandet med en bit stadig resår på mitten. Denna resårbit har jag sedan fäst med en söm mitt bak.Sedan kan man knyta alldeles så hårt som man vill i midjan och det blir ändå elastiskt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)