Tänk om, tänk rätt.

Lilla N har haft några dagar då hon inte velat sova för sig själv och inte velat ligga och leka särskilt mycket på egen hand heller. Det blev plötsligt tydligt att jag vant mig vid hennes ökade självständighet, vant mig vid att kunna plocka ur diskmaskinen, äta frukost med båda händerna fria osv. I går hade jag en lång mental "vill göra-lista" men fick backa och tänka om. Framåt eftermiddagen lyckades iaf lilla N och jag baka några pepparkaksmuffins.
7 kg bebis känns i axlar och nacke, men lilla N var nöjd och det är det viktigaste. Bakning var tydligen riktigt intressant! Det svåraste momentet för mig var att klicka ut smeten i formarna utan att få extra bidrag i form av bebisdregel. Lyckades dock även med detta!

Sedan intog vi lilla N:s favoritläge igen. På amningskudden på mamman i soffan. Jag hade dock preparerat mig med virknål, garn och mönster.
Gissa om jag var nöjd med att det faktiskt funkade att virka, iaf något smått som detta, med lilla N ömsom ätande, ömsom slumrande i knät. Genast kändes det lättare att sitta stilla.

Idag har vi varit på BVC, fått veta att lilla N får i sig tillräckligt med mat (jo, jag tackar) och att han är en fin pojke (Jo, för lilla N råkade ju ha blå och bruna kläder på sig.) och svarat fel i en energitävling (fattade aldrig vad energisparpropagerarna gjorde på vårdcentralen men kände mig tvungen att delta).

Nu ska jag surfa efter något kul recept och se om vi kan göra om bakproceduren idag.