Singoallabody

I Ottobre nr 3 2012 fanns det ett mönster på en kortärmad body med raglanskärning. Just när den kom tänkte jag sy något åt en liten tjej på sisådär tre månader så jag såg min chans att försöka mig på att göra en singoallabody. Tack snälla Fru Ylva för att du delat med dig av hur du gör.

Det var en del pill med att få till mönstret så det tog sin lilla tid att få den klar, men jag tror (har inte sett den på) att den blev bra.

 
Sydde ett par halvlånga byxor (mönster i samma Ottobrenummer) att ha till men de var allt lite små i storleken och blev enligt rapport en aning tighta i midjan på lilltjejen.
Tyget till singoallan kommer från JNY och byxorna är sydda av Jofotex ekologiska jersey. Muddväv från Stoff och stil.

Vårsömnad

Jag fortsätter blogga ikapp. I våras ritade jag upp nästa storlek, 4T, av singoallamönstret Playdaye Peasant Dress och sydde den här klänningen av Ernst-trikå.

Jag har gjort ärmarna lite, lite smalare än i origin:almönstret eftersom jag tycker de kan bli lite VÄL puffiga annars. Jag har inte dragit åt resåren i ärmsluten så mycket eftersom lilla N avskyr allt som sitter åt, speciellt under/på armarna. Annars kunde man gott dra åt dem lite mer, men jag får istället glädjas åt att denna accepteras för det mesta.

En dag i våras när mina föräldrar förbarmade sig över mig och tog med lilla N på utflykt hann jag förutom ett antal mössbeställningar även sy dessa tights, tänkta att matcha en köpt stjärntunika från Kameleont design.

Jo, för jag köper faktiskt tex Kameleontkläder på rea då och då, när kläderna säljs för samma pris som tyget ungefär. Då kan jag lägga min sytid på andra saker tycker jag.

Jag har sett många som syr så fina topar och klänningar som de kantar med trosresår så jag fick lust att testa själv. Det gick riktigt bra med hjälp av Syfrökens tutorial. Självklart tycker min dotter att jag borde gjort halshålet större, men det tycker hon i princip alltid.

 Nyckelpigetyget är köpt från USA för flera år sedan och har tidigare blivit en tunika till en mindre lilla N.

Nu är hon inte så liten längre minsann utan fyller fyra år om några veckor!

Massa mössor

I våras fick jag plötsligt lite panik över alla fina lite mindre och lite större tyger som låg hemma och inte blev använda. En del av dem hade jag redan sytt något av till lilla N, och det kändes inte så troligt att jag skulle sy fler i precis samma tyg. Slängde dock ihop en mössa till henne.

Sedan sydde jag en hel hög på beställning till vänner och bekanta.

Den mössa som nog var roligast att sy har jag tydligen glömt att fota. En god vän behövde en lite större storlek på mössa så jag ritade ett nytt mönster och sydde en färgglad violmössa till henne. Kul!

Det är inte februari fröken!

Tänker att det är hög tid att blogga lite. Tittar till mitt senaste inlägg och ser att det är gjort i FEBRUARI. Sockan i inlägget har både hunnit bli färdig, gå sönder, repas upp en bit och färdigställas igen för länge sedan. Jag själv har hunnit jobba, sy, plugga (försöker skaffa mig behörighet som förskollärare) och greja lite i trädgården. Jag har sovit för lite och köpt för mycket tyg (eftersom jag inte hunnit sy av det). Någonstans har jag försökt få till en slags balans även om jag inte alltid lyckats. Nu i semestertid har jag dock lyckats sticka några varv igen. Det, om något, är nog ett tecken på lite balans i frökenlivet.

Men nu, tillbaka i tiden till mars:

Lilla N har haft två par långlivade favoritbyxor som jag sytt efter ett Ottobremönster (nr 1, 2010) De var pösiga och kanske lite långa från början, de blev något mindre pösiga och något kortare vartefter, men hon har kunnat använda de första byxorna i nästan två år, från det att hon var två år tills nu när hon snart fyller fyra. De långa benmuddarna är och den rymliga modellen är toppen! När jag i vintras insåg att det nog var dags att sy nya brallor insåg jag också att mönstret bara gick till storlek 98. Jag fick alltså lov att förstora till storlek 104. Rymliga blev de, så de måste vara stora i modellen, men de funkar, och kommer räcka ett bra tag igen. De vänstra byxorna är sydda i tyg från www.fabric.com om jag minns rätt, de högra i Ernsttrikå langad från Göksäter av min svägerskas mamma.

I mars fick jag också ,via en gammal kollega, en förfrågan från en förälder på den förskola jag jobbade på innan lilla N föddes. Yngsta dottern, som vägrar kjol men ändå vill vara fin, hade växt ur sina verkliga favoritbyxor i pösig haremsmodell och några liknande stod ingenstans att finna. Kunde jag möjligen sy nya i en större storlek? Jag fick hem de gamla brallorna, sprättade (varvid byxorna i princip exploderade - det var en hel del tyg i dem må jag säga), ritade av, förstorade och förlängde, knåpade och provsydde i stretchfrotté från Jofotex.

Det här provexemplaret fick sedan tjejen av mig. De ser verkligen inte kloka ut så här på bild, men enligt mottagarens mamma är de fina på och enligt mottagaren är de bajsbruna och går synnerligen bra att åka rutschkana med på Busfabriken. Eftersom de blev flitigt använda trots sin färg beställdes senare ett par byxor till. Dessa fick bli något längre och i ljunglila velour istället.

 

Nej, nu ska jag baske mig sticka ett varv innan sängdags. I morgon får jag titta till aprilbilderna.