Haboeffekten

En god vän har efter helgen i Habo taggat sina senaste instagramfoton med #Haboeffekten. Jag insåg då att det är just den som drabbar mig också varje höst. Efter en helg omgiven av härliga stickerskor, vackra stickade alster och garn så liksom vaknar den där sticklusten igen. Jag skulle gärna vilja sitta hemma med en kopp te och sticka hela dagarna. Och surfa Ravelry. Och träffa likasinnade. Och klappa garn. Och bläddra i mina stickböcker. Och polera stickorna. Och..ja, ni förstår.

Nu har jag ju inte riktigt tid och möjlighet till det, men på något sätt är det skönt att känna att den finns där fortfarande, lusten! Om jag får ta en tur till Habo varje höst så kanske jag kan hålla liv i den tills jag har tid att uppslukas av stickvärlden igen. Nu ser jag dock en liten ljusning för mina hantverksmöjligheter inom kort. På måndag ska jag skicka in den sista uppsatsen för denna kurs i förskollärarutbildningen och sen, sen har jag ledigt från studierna tills i januari och ska bara jobba mina vanliga 75% istället för att ha 125% sysselsättning.  Jag får mina kvällstimmar tillbaka ett tag. Yey!!

Jaha, så vad blev det nu för Haboeffekt? Ganska nyligen maskade jag av det projekt jag startade i Habo i fjol, så i år kunde jag faktiskt använda min Dream Stripes.

 

Jag har länge varit sugen på ett par flätstickade vantar så i år satte jag (med mycket möda och visst besvär) med ett par.

Köpte mig också en härva underbar Colinette Jitterbugg från Magasin Duett som jag ska belöningssticka mig en knallig sjal med när kursen är klar!!