Helg

Det var ett trevligt kalas i går och det blev många koppar imaginärt kaffe. Inte ens det fick mig dock att vakna till riktigt, för jag var sömnig hela dagen. Det var det iofs inte bara jag som var, så det var väl något i luften kanske. Tillfälligt upplivad blir ju dock vem som helst som får tag på en gunga och får chansen att visa att man kan ta fart själv. ;)
Hittills idag har jag sovit, läst, städat, snörvat lite och sytt om lite.

Tröjan jag sydde i våras har knappt blivit använd så nu fick den bli frökentröja på riktigt. Jag har sytt in och kortat ärmarna så de slutar mitt på underarmen så att tröjan funkar att jobba i iaf! (Testa gärna långa trumpetärmar vid matbordet, vid skötbordet, vid rumptorkning, vid vattenfärgsmålning, vid handdtvätt osv så förstår ni problemet.) Förresten tror jag det mönstrade tyget är perfekt för att kamouflera såsiga handavtryck och färgsskvättar.

Nu sitter jag här och funderar jag på hur många WIPs det är smart att ha igång. Jag har ju två spetssjalar som jag borde knåpa på med, jag har Gotlandssjalen och jag har en sockstickning. Jag borde inte starta upp fler saker för då kommer väl de där spetssjalarna aldrig att bli klara. Det är bara det att mitt nya USA-garn ligger här och läskar mig och viskar sådant som "Ett par muddar bara!" och "Bara prova mig lite!".

Beslutsångest. Kanske ska jag göra som jag brukar - baka något istället.

På kalas

Bättre sent än aldrig

I höstas så var jag med i en presentkedja och skulle sända iväg handgjorda presenter till de första som kommenterade.

Den första, till Handmade klarade jag av ganska så snart, men det var lite svårare att komma på något bra till Lena. Nu i veckan tog jag dock fram pärlorna och tillverkade några stickmarkörer och ett halsbandshänge.

Jag hoppas de kommer till användning och att Lena är nöjd. Det verkar iaf så!

Rast

Inte läge för en rask promenad idag så jag hinner ett par sockvarv istället. Och vet ni, jag måste ha världens bästa jobb. Hur ofta blir du hälsad av glada och ivriga rop "Nu kommer hon! Nu kommer Fröken !" när du varit borta två dagar från jobbet?

Onsdag (Trodde jag ja!)

Jag har inte tagit mig iväg till jobbet ännu, men jag mår bättre och i morgon kommer jag ju må ännu lite bättre så då ska jag jobba. Så det så!


Jag tycker alltid det är så jobbigt att avgöra när man ska vara hemma. Hur jag än gör har jag dåligt samvete. Antingen för att jag inte är på plats på jobbet (Jag är ju "bara" förkyld.), eller om jag går dit, för att jag går runt och snorar och smittas.


Men, eftersom jag varit relativt tyst de senaste dygnen och ändå har röstproblem känns det ändå smartast att inte anstränga sig för tidigt. Jag minns nämligen hur det blev sist.
Jo, och fria andningsvägar är också underskattat, det är helt klart! (Påminn mig gärna om att vara tacksam över att jag kan andas lätt när jag är frisk.)

När jag nu ändå är hemma så kan jag ju passa på att presentera mina nya vänner:

Tre nystan Andean Silk. Jättemjukt och gosigt garn som provstickats av Ilsefin. Jag ville förstås också prova, men har inte så stora projekt i åtanke. Det gröna tänkte jag kunde få bli vantar som matchar min Diamondsjal om jag någon gång räddar den från botten av stickkorgen och gör klart den.
Ett till provnystan. Svart Merino style. Kan få bli muddar. Dryga 17 kr/ 50 gram känns nästan som ett FÖR bra pris, och måste naturligtvis utvärderas. :)

Två härvor mycket mjukt merinogarn som heter Shadow lace. Jag ville egentligen ha minst tre färger till av det här garnet, men tvingade mig själv att låta bli. Gissa om jag har dreglat över Leftknitts turkosa härvor.


Ja, och så ett par superbilliga ofärgade härvor. Det kan man ju ändra på. Ja, inte priset, men färgen...

Monstertest

Sambon har nu provat tröjan och meddelat att han kan andas med den på. Däremot visade det sig att han blev både blev grå- och långhårig av att ta på sig den. (Jo, för det fastnade rätt mycket lurv från tröjan på hans huvud. Hihi.)

Här är tröjmonstret med rätt innehåll:

Bara prova lite

Jag var ju bara tvungen att prova mina nya lyxstickor lite. Mm. Känns bra i händerna.

Honey I´m home!

Jaaaaaaaaa, han är hemma!

Allt garnet är inte mitt. Mer än hälften ska flytta hem till Leftknitt. Hon har valt så vackra färger! Det har ju jag också, egentligen, men mina färger ser mest ut som något man kan sticka tomte eller eller så med.

Bättre bilder senare. Här ska det gosas!

Sockleverans

Oj, det blir många inlägg idag, men måste ju visa bild på sockleveransen.

Tur det finns plats att växa i, för det är riktigt varmt där borta nu så några sockor lär tösen inte behöva för tillfället. Huh! Jag kan rikigt känna hur de kliar och sticks på de små fossingarna i värmen.

Är det förresten bara jag som undrar vad det är för en svart mojäng som sambon stoppat innanför tröjan där på sidan? ;-)

Fröken får också påse

När jag letade efter band till djurpåsen hittade jag både band och tyg som jag en gång fått för att sy en stickpåse av. Eftersom symaskinen redan var framme petade jag i mig dagens första Ibumetin och satte igång.

Fodrade påsen för att den ska tåla både lite tyngre stickningar och vassa stickor.

Söndagsslöjd

Jag har sytt en djurpåse och är nu redo för morgondagens samling. Jag är ju forfarande ganska ny i min roll som förskollärare så jag håller så sakteliga på och bygger upp ett litet förråd med eget material.
Tanken är att ett barn i taget ska få väja ett djur och beskriva det och att kompisarna ska försöka gissa vilket djur det är. Första gången ska jag nog visa alla djuren först, så att barnen vet vilka djur som finns i påsen.

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Sanna så här kommer mina svar:

Fem saker som finns på min att göra lista idag:
1. Gå ut med sorterade sopor.
2. Vattna blommorna.
3. Se klart filmen jag började på igår.
4. Tänka ut något att göra på morgondagens samling.
5. Laga och äta någon form av mat.

Vad gjorde jag för 10 år sedan?
Få se nu. Det var slutet av augusti 1998. Då skulle jag precis börja sista terminen av min lärarutbildning, skrev på mitt examensarbete, och roade mig med att delta i en massa internettävlingar. (Ja, det var via modem. Och ja, internet kallades fortfarande "det världsomspännande datornätverket internet" när det omnämdes i nyheter och liknande.)

Ställen jag bott på.
1. Hemhemma i nordöstra Småland.
2. Linköping. 1:a med kokvrå i lägenheten och dusch i källaren.
3. Linköping. 2:a i andra hand.
4. Linköping. 3:a över garageport.
5. Linköping. Liten 2:a med presentpappret i källaren. (Det var ont om förvaringsutrymmen och en normallång presenpappersrulle fick inte plats någonstans. Min mor bar resolut ner mina presentpapper till källarförrådet.)

Fem saker jag skulle göra om jag vore biljonär?
1. Flytta till fint hus på landet med stor trädgård, dedikerat garnrum och ett rejält garage.
2. Ordna en årlig stickhappening och bjuda på kurser, god mat och garnlotteri.
3. Resa/flytta utomlands på vintern och bjuda med mig släkt och vänner.
4. Skaffa barn - egna eller andras - dvs ägna min tid åt några få.
5. Skänka pengar till någon form av välgörande ändamål samt se till att mina närmaste vänner kunde arbeta mindre och ägna sig mer åt sådant de mår bra av.

Regler:
Svara på alla frågor.Välj ut 6 personer och utmana dem i deras bloggar! Meddela personen du blev utmanad av när du genomfört. Lycka till!

Jag är lite busig och låter bli att följa reglerna. Den som känner sig manad får själv anta utmaningen och publicera svaren på sin blogg. Kommentera gärna här sedan så jag vet vart jag ska spana!

Långsam lördag

Idag har jag inte hållit så högt tempo. Jag har sovit lite, läst ut en bra bok,

druckit ingefärste,

ätit mat med mycket vitlök i,

och så till sist sytt ihop de små hålen under ärmarna på tröjan (jag saknade inte vare sig blocknings- eller monteringsmomentet alls ;-)), samt fäst trådar.

Monstret är besegrat och nedlagt! Nu väntar jag bara på att sambon ska komma hem och prova! Jag vill förresten klargöra att tröjmonstret inte var någon hemsk stickning, utan det var helt enkelt STORLEKEN och tyngden på den som gjorde den lite bökig mot slutet. Det, och så att garnet är otvinnat, ganska tjockt och entrådigt, vilket inte riktigt passade mina Denisestickor. Jag har aldrig förut varit med om att garn hakar upp sig i stickskarvarna, men den här gången gjorde det faktiskt det.

Överlevnadskit för förskolefröknar

Två och en halv vecka klarade jag mig den här gången. Ni som har småbarn, eller ofta träffar sådana vet att "dagisförkylningar" inte alltid är att leka med. Här är mitt överlevnadskit:

Diverse medikamenter, en ny sockstickning och så mina Kool aid-sockor som värmer på mer än ett sätt, eftersom jag färgade garnet tillsammans med min saknade vän E.

Om man som jag har svårt att ta nässpray (även en liten dos för barn i åldern 2-7 år gör riktigt ont) kan jag rekommendera Olbas inhalator som finns på Apoteket. Den ger iaf en tillfällig lättnad.

Fria andningsvägar

Whohoo! Nu är det inte längre tröjan som blockerar lufttillförseln. Dagens andningsproblem beror mestadels på dagissnor.

Monsterstickning

Det blev inget stickcafé efter jobbet idag. Jag blev nämligen kissad på under eftermiddagen och det enda ombyte jag hade var mina regnbyxor, och det kändes inte som en kul klädsel för en kväll på stan. ;-)

Jag åkte hem och duschade istället, och efter lite småpillande hemma tog jag mig an tröjmonstret. Påbörjade halsringningen flera varv tidigare den här gången och hoppade också över några raglanminskningar. Jag hoppas det hjälper för att undvika sambostrypning.

En annan dag ska jag plocka upp maskor och sticka dit en liten rullkrage igen. Måste bara prova mig fram till lagom rull. Det är inte så snyggt när avmaskningskanten liksom rullas fram...

Bäst att inte ha för bråttom

men en promenad på rasten är bra!

Dumma kropp

Min kropp gör ont. Det är dumt. Men det är den enda kropp jag har så nu ska jag ta med mig den ut i köket och stoppa frukost i den.

Personlighetstest

Man kan ju undra vad man har för personlighet när man har sett fram emot att sticka på sambons tröja efter jobbet, men istället ägnar hela kvällen åt att fundera på helt andra saker, som tex hur man ska hantera hans många jobbresor. (Ja, förutom det där uppenbara just denna gång - att se till att han får med sig garn hem.)

Så när jag såg att Nikka gjort ett personlighetstest så gjorde jag samma test. Det hade ju inte mycket med sambos och resor och tröjor att göra, men det var iaf lite kul, och så här blev resultatet:

Din personlighetstyp:
Kraftfulla, originella och känsliga. Slutför vad de påbörjat. Extremt god människokännedom. Lyhörda för andras känslor. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Respekterade för sin starka vilja att göra rätt. Oftare individualister än ledare eller underordnade andra.

Karriärer som skulle kunna passa dig:
Personalvetare, juristassistenter, lärare, läkare, tandläkare, kiropraktorer, psykologer, skribenter, musiker, artister, fotografer, förskole- och dagispersonal, SYO-konsulenter, bibliotekarier, marknadsförare, forskare, socialarbetare.

Jag tycks ju ha prickat in yrkesvalen fint hittills, men det där "Slutför vad de påbörjat" får väl tas med en nypa salt, iaf när det gäller vissa stickprojekt.

Några timmar senare..

...har jag fått en vacker bukett (Tack M! ) på köksbordet och gjort mig redo för en omstart på monstrets halsringning.Vid köksbordet har det även tillverkats blommor. Jag nöjde mig med en, men provade att sticka blad också. Det var kul. De fina virkade blommorna har vännen A gjort.

Tröjmonstret slår tillbaka

I fredags fick jag hjälp av bla en guru att tyda instruktionerna för halsringningens formning. Gårdagkvällen (och om jag ska vara ärlig även en del av natten) ägnade jag åt att sticka klart halsringningen, avmaska, plocka upp nya maskor och sticka en liten rullkrage på tröjan.Men, den rekommenderade halsringingen var alldeles för tight för min smak. Provade förstås tröjan innan jag plockade upp för halskanten men då var det ju svårt att veta hur det skulle bli med kanten. När jag provade den färdiga tröjan kändes det som om jag inte kunde andas. Så kan man ju inte ha det. Jag vill ju att sambon ska få luft. Så, nu får jag försöka repa upp en bra bit ner och påbörja formningen för halsen tidigare.

Håhåjaja!

Ledig lördag

Idag har jag...

...köpt en grön fleecefilt till vardagsrummet.

...köpt billig paprika och fryst in.

... lagat byxor som jag ska ha på begravningen i veckan. Vilken tur jag fick se att sömmen börjat släppa! (Fast å andra sidan hade kanske en fröken med sprucken byxbak kunnat lätta upp stämningen en aning. ;-)

...plockat bort vissna blommor ute på balkongen. Det var välbehövligt eftersom jag försummat växterna där på sista tiden.

...plockat bort övermogna, svartfläckiga krusbär så att de inte ska ramla ner på grannens uteplats. Sorgligt att det inte gick att ära bären i år. (Är det förresten någon som vet vilken sjuka som drabbat mitt kära krusbärsträd i år? Tidigare i somras såg jag fullt med vad som såg ut som små vita flygfän på busken.)

Och nu ska jag försöka ge mig på att sticka en blomma!

Har du visor min vän?

Vill bara dela med mig av en vacker visa, som jag nynnar på ibland sedan några år tillbaka. Den har gjort en del svåra beslut här i livet en aning lättare.

HAR DU VISOR MIN VÄN
(Bengt Ahlfors)

Har du visor min vän, sjung dem nu!
För nu är tiden då visor ska sjungas
och den som ska sjunga är du!
I morgon är kanske för sent, min vän.
Så synd om de sånger som aldrig blir sjungna!
Så tala inte om visor med mig. Låt visorna tala för dig.

Vill du älska min vän, gör det nu!
För nu är tiden för kärlek inne
och den som ska älska är du!
I morgon är kanske för sent, min vän.
Så synd om den längtan som aldrig har vågat!
Så tala inte om kärleken. Låt kärleken tala min vän.

Vill du leva ditt liv, gör det nu!
För nu är tiden då ditt liv ska levas
och den som ska leva är du!
I morgon är kanske för sent, min vän.
Vem bryr sig då om vad du drömde och ville?
Så vänta inte på någonting sen.
Det är nu du ska leva min vän!

Torsdag

Igår stickade jag ingenting utan jobbade hela dagen och var på föreläsning på kvällen. Idag VILL jag sticka, och jag har tid nu, men armarna känns som överkokt spagetti så jag vet inte om jag orkar ta mig an tröjmonstret. 23 minskningar av 29 är iaf gjorda. Snart är jag framme vid det läskiga momentet, dvs något slags rullkrage.

I måndagskväll träffade jag några kompisar och stickade och då fick Leaf lace-sjalen komma fram en stund.

Jag vet egentligen inte varför jag inte sätter rejäl fart med den, men jag tror jag skyller på att jag måste hålla koll på ett mönster. Sådant kan ju vara mentalt ansträngande. ;-)

Allt som oftast hänfaller jag därför åt att ta något varv på det gråa bylte som är min Gotlandssjal. Det är inte speciellt anträngande på något plan. Det är väl kanske just den känslan jag behöver.

Vad har fröken för sig?

Jo, jag jobbar, besöker Nisse (på bilplåtsfirman), stickar och fikar med vänner, letar resor, och sover. Ungefär så.

Det jag inte gör är att plocka ur diskmaskinen, raka benen eller laga mat. (Vissa dagar är lådorna i frysen en välsignelse.) Inte för att jag inte har TID. Jag har bara inte LUST.

I morse vaknade jag för tidigt för mitt eget bästa, med den där irriterande molvärken i hela kroppen. Undrar om det betyder att hösten är på intågande.

Då var det desto trevligare att min sambo ringde för en stund sedan. Han befinner sig på andra sidan Atlanten, och ville tala om att paketet från Knit Picks kommit fram till rätt ställe. Härligt! Det betyder att det nu bara återstår att tåla sig i två veckor tills han och garnet är hemma. (Mindre härligt!)

Hm. Det regnar. Jag fryser. Den visslande badrumsventilationen är åtgärdad. Jag har sovmorgon i morgon. Det kanske faktiskt är läge att tappa upp ett bad för en gångs skull!

Dagens projekt

Idag hittade vi äntligen ett nytt tyg till våra vardagsrumstavlor. Nu är det tillklippt, struket, fastnitat och klart.

Nice. Nu ska jag se om jag kan få med mig killarna ut och plocka äpplen till en paj. Jag har propagerat för blåbärsplockning i ett dygn nu utan reslutat. Får väl nöja mig med snabbplockad frukt istället...

Monstret

Idag har det inte blivit en maska stickad. Tröjstickningen, som numera går under benämningen "Monstret" ligger kvar i soffan där jag lämnade den i går kväll.När jag försökt veckla ut den lite ser den ut så här:

Undrar om sambon vill ha en djup, vid båtringning på sin tröja. Kanske inte..
Jag har 49 varv kvar innan jag ska ta lösa kragproblemet. Jag behöver nog inte ha så bråttom dit. ;-)

Att leva

Jag lever. Jag har haft ont i magen i två veckor. Men jag lever. Jag är ledsen. Men jag lever. Jag är arg. Men jag lever.

Livet är orättvist, och sannerligen inte alltid enkelt. Trots allt är det en gåva. De senaste dagarna har jag träffat många vänner. Vi har pratat, varit tysta, och stickat mycket tillsammans, och det känns så skönt.

Nu ska jag snart åka och träffa parvlarna på mitt nya jobb igen. De är fina, och de lever, det kan jag lova! ;-)

Till Elisabeth

Jag har mist en kär vän och hur jag än försöker så räcker orden inte riktigt till för det jag vill säga. Mitt i allt det svåra känner jag en stor tacksamhet för att du funnits, och genom det du gett mig, också kommer att fortsätta finnas i mitt liv.


Tack för allt du lärt mig.
Tack för den värme och kärlek du spridit.
Tack för alla skratt och alla tårar.
Tack för stickloven i myskläder.
Tack för all kanel och all Kool Aid vi delat.
Tack för Pjuklarven med sitt kärleksbudskap. Måtte han och hans likar föröka sig och sprida sig över jorden.


Som du brukade säga, Elisabeth, "Tack för att jag fick dela den här stunden med dig."

Sätta igång och sätta ihop

Första dagen på nya jobbet är avklarad. Jag har träffat välkomnande, trevliga kollegor och barn som längtat tillbaka till förskolan. Det ser jag som två mycket bra saker. Det var lungt på avdelningen eftersom många barn (och halva personalstyrkan) fortarande är sommarlediga, så det känns bra att få "smyga igång".

Jag har tom hunnit spela ett får-spel med en tös, men reglerna var mycket märkliga. Hennes får fick ha två huvuden, eller två rumpor, men inte mina. Mina får skulle bestå av en fram- och en bakdel precis som vanliga får. Och om jag hann ropa "Bä!" före henne så berodde det enbart på att hon just då råkat titta på något intressant i taket istället för på tärningen. Då gilldes förstås inte mitt bräkande. Haha. Nästa gång kommer nya fröken ha läst på reglerna! ;-)

Här hemma ligger nu tröjprojektet på soffbordet och väntar.Jag har lyckats få upp ärmarna på samma sticka som resten av tröjan och har satt ihop alltsammans och påbörjat raglanminskningarna. Det är rätt bylsigt att hålla på med, och ännu så länge är varven väldigt långa, men de ska ju iaf bli kortare vartefter. Kanske hinner jag till jul?

I går fick jag förresten en leverans från Garnhärvan. (Ni har väl inte missat att det är 20% rabatt på i princip hela sortimentet just nu?!) En till Addi Lace, bara för att jag gillar dem. Och ett härligt cerisefärgat strumpgarn i ull och bambu, Trekking Pro Natura.

Jag har flera gånger tänkt sticka sockor med mönstrade skaft, men inte haft något bra enfärgat garn. Nästa gång lusten sätter in så är jag beredd.

Samla ihop sig

Det är sista helgen på semestern (på måndag börjar jag på en ny förskola) och jag försöker samla ihop mig. På flera plan.

Min älskade bil blev ju lite omformad i fronten härom dagen. Grusvägen var smal och rymde alldeles precis två bilar i bredd. Om båda håller ut på sin sida alltså. Jag är uppväxt med, och har övningskört på smal grusväg med skarpa backkrön, och kör därför alltid försiktigt på liknande vägar. Jag är ganska säker på att kollisionen inte var mitt fel alls, men så länge man inte står stilla (!) när man krockar så är tydligen försäkringsbolaget av annan åsikt. Det troligaste att vi båda blir ansvariga och båda får betala självrisk. Lite irriterande...

Nåja. Min guldkantsbuffert försvinner kanske, men det är en småsak här i världen. Ingen har gjort sig illa och ingen kommer behöva svälta. Och jag har fina människor omkring mig som hjälper mig. Vad sägs om tre män i en lådbil som rycker ut med bilsläp och allt och är på plats efter 30 min? Eller en god vän och hennes barn som kör 6 mil för att hämta mig så jag får komma ut och bada dagen därpå? Eller mor och far som kör ännu längre för att låna ut sin (racer-)bil till mig så länge. Och se så vacker natur det var där jag blev stående:

Idag har vi städat här hemma, och jag överväger även att städa i garnkorgar och stickpåsar. Får se om jag orkar, men det vore skönt att få lite ordning igen. (Jag har ju släpat runt med mina stickningar,stickväskor och stickpåsar så mycket att allt är rörigt.)

Ska också se om jag kan få till det sista på tröjärm nummer två och sedan komma i gång med raglandelen av tröjan. Det är spännande. Och lite läskigt. För det är så otroligt svårt att veta om ärmarna är lagom långa när man inte vet hur långt oket kommer bli.Kanske orkar jag. Annars nöjer jag mig med att tänka på en vän och beställa mer garn. Det är jag nämligen ganska säker på att hon vill att jag gör.