Alltså, så här var det: Min man ska snart åka till USA och erbjöd sig att bära med sig garn hem i resväskan. "Garn? Jaha, garn! Nä, det behöver jag inget." sa jag. Behöver inget!? Sedan när har det stoppat mig från att kasta mig ut i lustfyllt surfande och dreglande över olika fantastiska garner som skulle kunna bo hemma hos mig?Jag vet inte. Jag vet bara att jag inte alls kände något sug. Otäckt.
Lite trösterikt känns det iaf att jag inte kunde låta bli att kolla in lite nya tyger istället. Jag har inte helt slutat hantverka liksom. Fast nä. Just nu drömmer jag mest om äppleträd och rosenhäckar och en blåblommig sovrumsvägg. Kan du ta hem det i resväskan, älskling?
Bilden föreställer buskrosen Wasagaming och är lånad från Allt om trädgårds sida.
Jag gissar att det ökade sysuget gjort att sticksuget minskat. Att sy ett plagg går helt klart fortare än att sticka ett. Att sysuget OCKSÅ minskat just nu beror nog på att min hjärna liksom varit upptagen med allt som rör vår förestående flytt. Innan april är här ska vi vara där! I huset långt ut på landet. I huset med flugskit i halltaket och de härligaste syrener i trädgården. Så här har visningsstädats och sålts lägenhet (försök ha ett kreativt kaos i en lägenhet som ska se presentabel ut på Hemnet ;-)) och sprungits på banken och surfats tapeter istället.
Jag hoppas ändå att mina allra bästa stickvänner ska våga sig ut till mig i det där huset så småningom och dra ner mig i det där garnträsket igen. Det känns som sagt rätt konstigt att stå bredvid det.
Hur som helst. För att ni inte helt ska förlora hoppet om mig så kommer här bildbevis på några obloggade plagg i lilla N:s garderob.
Turkosa velourleggings sydda för att passa till en röd Me&I-tröja med turkosa mopeder på.
Gjorde ett försök att rita av en av lilla N:s favoritklänningar från Kameleont design och sedan sy en egen i biltyget. Det gick skapligt, men jag fick inte till rynket kring halsöppningen som jag skulle velat ha.
Är dock nöjd med tygvalet - jag har en förkärlek för traditionellt "killiga" mönster i traditionellt "tjejiga" färger och modeller.
Fler leggings, de två vänstra i jersey med lycra från Michas Stoffecke. De högra i velour. Barn iklätt svarta velourbyxor är för övrigt ett perfekt städhjälpmedel i förskolemiljön, om någon undrar. Man ser direkt att det måste blivit betydligt renare där barnet farit fram.
3 kommentarer:
Hej Linda! det låter underbart at få flytta ut på landet! Jag saknar det enormt! men nu är jag i en annan fas i livet och det känns ok. Tänk på mig när det blir dags att sticka in huset. Kram från Anita.
Anita! Du står självklart på listan! :)
Sugar kommer och sugar går. Stick- och garnlusten kanske bara har gått i vår-ide för att komma igen än starkare en dag?
Men förstår att flytt och hus tar den kreativa kraften i anspråk. Vad roligt för er! Lycka till.
Skicka en kommentar