torsdag, juni 05, 2008

Sticklöst

Jag har inte stickat många varv den senaste veckan. Det blev en rapport på den blå sjalen i söndags kväll, det är nog det enda.

Idag borde jag vara väldigt glad och nöjd eftersom jag slutade tidigt, vädret är underbart och det stundar långhelg. Efter en liten tupplur på balkongen drabbades jag istället av både uppgivenhet och rastlöshet. Jo, samtidigt - knasigt va? Sambon far och flänger över världen och jag är ensam hemma igen. Eftersom jag inte heller har energi nog för att vara social och umgås med vänner så blir det bara att jag väntar på att dagarna ska gå. Värdelöst. Just nu råkar jag vänta med lägenheten full av sängar, eftersom sambon fick göra en utryckning mitt i vårt sängbytarprojekt.
Så vad gjorde jag? Jo, jag började släpa omkring resårbottnar (inte helt utan njutning med tanke på de söta grannarna som bankat på oss igen utan vettig anledning, och således behöver vänja sig vid att någon bor ovanpå) och sedan skruvade jag isär den gamla sängen.

Någonstans på vägen var jag en aning frustrerad eftersom en resårbotten ramlat på sniskan ner i sängramen och jag inte hittade tillräckligt stora insexnycklar för att skruva isär ramen och frigöra madrassbottnen. Det var då jag sände en tacksamhetens tanke till sin far som utrustat mig med en liten skruvdragare och en rejäl omgång bits...

Nu är hela lägenheten fortfarande full av sängar och sängdelar, men jag är iaf mindre rastlös och sover säkert gott i natt, ett stycke närmare golvet, men på ny madrass.

4 kommentarer:

Inger sa...

Du är då mer teknisk än vad jag kan skryta med att jag är.

Anonym sa...

Pappor är bra! Min lånade ut släpkärra och bil med dragkrok i veckan, och agerade bärare både i byggmarkanden och på tippen...!

Efter en massa sticklösa veckor stickade jag en hel del igår, fast jag gjorde nog fel också... måste lösa det, för jag tänker inte repa...

kram!!!!

Anonym sa...

Vad du är bra på mycket!

Anonym sa...

Du får tänka att "tänk vilken tur att M har flyttat hem, och numera bor här i Sverige. Och till och med hos mig :-)" när han är ute och flänger .... Själv tänker jag "tänk vilken tur att jag har träffat H" och sen låtsas jag inte om att han bor 25 mil bort. Det fungerar "sådär" ;-) Fast jag anar att du är bättre på sådana här tankeövningar än jag ...

Kram!