Lilla N kryper inte ännu, utan hon använder sig av något slags dragteknik där händerna sätts som sugkoppar mot golvet och kombinerar detta med benrörelser. Hur som helst tar hon sig numera fram över golvet med en hastighet som ökar för varje dag. Och hjälpsam är hon minsann:
Du säger ju att köksinredningen börjar bli sliten, så det är väl dags att riva ut den nu. Jag började med den här plastlisten från köksskåpet.
Ska jag ta ner några fjärrkontroller?
Sopa inte smulorna under mattan mamma! Jag dammsuger åt dig istället.
Den här pappersinsmlingen är ju överfull. Jag hjälper dig så gärna att tömma den.
Lilla N visar även stort intresse för symaskinspedalen och vill väldigt gärna hjälpa till även med att trycka på den, men det får nog vänta några år så nu är det alltså slut med att sy en söm här och en där när lilla N är vaken.
4 kommentarer:
Så härligt med en lite hjälpreda.Dom är underbara och väldigt "hjälpsamma".En härlig men jobbig tid.
Ewa
Vänta du tills hon står och trycker på spolknappen.Det har alla mina gjort,de kom snabbt på att de fick tyst på maskinen då.
Å, jag minns den tiden som igår, fastän det är 10 år sedan jag hade småbarn.Alltid lika hjälpsamma, och undersökande små krabater.Blir nästan sugen på en liten igen, när jag läser din blogg. Man har ju en förmåga att glömma det som var jobbigt. Som tur är !
Haha, så duktig hon är och hjälper till! Jag räknar med att min lillkille kommer att börja förflytta sig på det ena eller andra sättet vilken dag som helst och då är det slut på friden...
Skicka en kommentar