
Det ligger ju liksom i stickningens natur - ses man för att sticka har man liksom automatiskt något att göra. Vi behöver inte bara stå där och känna oss bortkomna och frysa tårna av oss. Vi går in någonstans och tar fram våra stickningar!
Annars kan jag faktiskt se en hel del likheter också. Även bland bilfolk finns människor i olika åldrar, som lägger olika mycket tid och pengar på sin hobby, som brinner för olika märken, sjunger den ena eller den andra fabrikantens lov, pratar om att "smeka"ett visst märke, som har sina favoritfärger, som lyckligt visar sina upp senaste inköp, som diskuterar import och fraktkostnader, som samlar både på bilar och tillbehör, och som till synes helt obehindrat pratar ett språk fullt av facktermer och slang som är helt obegripligt för en utomstående.
Så, visst kan jag se att man kan älska sin hobby, även om den råkar handla om bilar.
Men ändå. Min hobby vinner. Den är varmare. Och min stash är så liten att den inte behöver ett enda garage.
Nu ska jag dra på mig raggsockorna och tina upp!
3 kommentarer:
Man kan åka långt med en bil, men hur långt kommer man på ett par stickor....? Men å andra sidan är väl driftskostnaderna lite lägre på ett par stickor. Det blir oavgjort tror jag :-)
Man kan åka långt för att få se garn också.När det gäller temperaturen så här års håller jag på inomhussysselsättningar.Alltså stickorna.
Visst ar det mysigare med stickorna!
Tack for en kul blogg
Skicka en kommentar