Lördag

Jodå, det gick bra att jobba i veckan. Helt tiptop känner jag mig ju inte men jag är oändligt tacksam för att den här förkylningen verkar gå snabbare över än den förra som höll i sig i säkert tre veckor.

I går var det dags för stickcafé igen efter juluppehållet. Trevligt! Väl på plats insåg jag dock att jag glömt lägga ner ett nytt garnnystan till Diamonden i stickpåsen. Och det förra hade ju just tagit slut! Inte heller hade jag med mig någon annan stickning så det blev till att bita i det sura äpplet och sätta igång med monterigen av babyhjälmen som jag stickade klart för ett tag sedan.

Alltså. Jag är verkligen inte bra på att montera. Jag kan ett bra sätt för att sy ihop två slätstickade, raka partier nästan osynligt (tex fram- och bakstycke på en tröja) men sedan är det slut på färdigheterna. Hur man syr ihop två rätstickade partier har jag inte fått kläm på. Nu tänkte jag fel och mina sömmar bildade små uppstående "åsar" på mössan.

Jag kunde ju ha vänt mössan ut och in när jag insåg det, för som det är nu så blev insidan av mössan snyggare. Men nu har jag redan fäst alla trådar och orkar inte göra om. Dessutom tycker jag nog inte att ett litet fjunigt bebishuvud ska få ligga direkt på de där åsarna. Jag försöker alltså övertyga mig själv om att de är en intressant designfeature! Det går sådär...

Jag har insett att en del av er undrar över denna plötsliga produktion av bebiskläder. Saken är den att jag tycker det är KUL att sy smått, och har faktiskt gjort det till och från (mest från iofs) ganska länge. Och det är ett ekonomiskt sätt att öva sömnad. Syr jag till mig själv är går det ju åt betydligt mer tyg, och jag är nog också mer kinkig när det gäller resultatet än en liten bebis är.
Nu är det dessutom så tacksamt att det växer magar både här och där hos både släkt och vänner så det känns bra att bygga upp ett litet lager bebissaker.

Idag tror jag att jag (eller vi) ska strippa vår ledsna julgran och packa ner tomtarna. Jag längtar efter vår och sol och tulpaner!