Ibland när jag stickar slötittar jag på Animal planet där de sänder många program av typen "Djurpolisen", "Animal rescue" osv. Folk som vanvårdar sina djur blir där fråntagna (frivilligt eller efter domstolsbeslut) vårdnaden av dem. Ofta verkar det som om djurägarna faktiskt älskar sina djur, men har alltför många för att kunna ge alla det de behöver. Därför tas många djur om hand, och ofta adopteras de sedan bort till nya kärleksfulla hem.
Idag har jag varit på stickutflykt tillsammans med ett gäng garnvänner. Vi besökte flera olika garnbutiker, bla en mkt speciell sådan där det såg ut så här:
Frågan blir förstås: Kan man adoptera garn? Några av mina vänner gjorde nog faktiskt just det, men kanske behöver vi dra igång projekt "Yarn rescue"?
8 kommentarer:
Ja,jag kände väl på mig att jag gjorde en god gärning.Fast jag tycker nog att hon kunde göra en ordentlig rea,så att mera garn kunde hitta ägare som förmår värdesätta det bättre.
Jag som är uppväxt med den här affären fick verkligen en chock. Den har alltid varit rörig men för detta finns inte ord.....Adoption eller tvångomhändertagande av garn är att rekommendera
Underbart resonemang, Fröken!
Ja, hon borde nog få sättas i ett träningsprogram och så skulle nån slags "elaka yarn-o-holicen" få komma dit och röja upp och sen... skulel hon aldrig få vara själv mer med garnerna.
Håller med dig. Det var ren adoption av garnet. Huu vilken rör. Håller Med Ullin att det har blivit värre, så där rörigt har det inte varit förut. Visst rörigt men då kunde man se garnet och behövde inte dyka.
Hua, som taget ur en riktig skräckis!
Jag har diskuterat det där stället med ytterligare två V-viksbor idag. Men de har nog inte varit där på en tre år heller, för de trodde inte på det där att inte kunna gå bakom disken! ;-)
Jisses!! (finner inga andra ord)
Skicka en kommentar