Min man läser sällan min blogg så det är inte för att gnälla på honom jag länkar hit. Jag har ingen anledning att klaga på honom nämligen.
Men jag irriterade mig så på bla "Jobs" kommentar till ovanstående inlägg:
"Kom igen nu! Det är inget heltidsjobb att vara hemma med EN bebis! Jag var hemma i 7 månader och tyckte det var toppen. Jag hann städa, laga mat, vila, leka, fika, gosa, handla utan att stressa. Superslappt."
Framför allt irriterar det mig att jag inte kan fråga den där Job om
a) han verkligen tror att alla bebisar är precis likadana och
b) hur gammal bebisen var när han var hemma (här det går det lite, lite lättare för varje vecka nämligen) och
c) om han ammade bebisen, och också var tvungen att göra det på kvällar och nätter.
3 kommentarer:
Ja den du!
Axels blogginlägg förvånade mig däremot, har fått för mig att han oftast är lite provocerande, men där var det kloka ord ju. Kine.
Strunta i Jobs, han har säkerligen inte ens varit i närheten av en liten. Och har han det , så har ju inte tagit han om den iallafall. Alex inlägg tyder på motsatsen. En närvarande pappa.
Ewa
Det intressanta är att de flesta som har flera barn nog håller med Job - fast i efterhand :-)) Och då är det ju liksom för sent...
Det är inte förrän man har fått lite erfarenhet och perspektiv som det blir "lätt" ju! När nästa barn kommer så tycker många att "det här är ju enkelt", men då är det ju just den där lilla detaljen att det är ju förstås lättare när man har fått öva en gång ...
Skicka en kommentar