Test av bärsjal

Nu har vi hunnit prova trikåsjalen också.

Lilla N:
Först var jag ganska skeptisk till idén och började därför genast protestera och "headbanga" men när mamma inte lyssnade utan började vika tvätt och promenera omkring i lägenheten så somnade jag i alla fall och sov gott en ganska lång stund. Sedan vaknade jag dock med ett illvrål, och var jättevarm fastän jag bara hade en tunn kortärmad body på mig.

Fröken Fräken:
Det är inte jättekomplicerat att ta på sig sjalen, men det är helt klart lite omständligare än att ta på Babybjörnen, och inte heller så lätt för en nybörjare att veta om man knutit lagom hårt. Jag testade att bära lilla N upprätt och tyckte det var lite svårt att få hennes huvud att ligga stadigt fastän jag stoppade in det under ett av "axelbanden". När hon sov gick det bra, men när hon var vaken och ville röra sig kom huvudet fram hela tiden.
Sjalen kändes helt klart bättre för kroppen (min), eftersom man knyter den runt svanken också och det ger bra stöd. Det känns bättre över axlarna också eftersom sjalen är bredare där än bärselen. Även jag blev ordentligt varm. Det måste vara svårt att klä sig anständigt under sjalen om man ska vara inomhus. ;)

Vi måste prova mera för att veta vad som funkar bra i vilka sammanhang, men just nu känns sjalen som ett bra hemmaalternativ och bärselen som enklare att tex ta med i bilen och sedan lätt få på sig om man ska ut någonstans.

En annan dag ska vi nog testa lite sjalöverkurs.

Söndag

Idag har jag varit på hantverksmarknad tillsammans med goda vänner för att försöka bidra till att sprida lite stickglädje. Trevligt att komma ut lite också! Själv hade jag det väldigt bra som bara kunde glida in med barnvagnen och sedan gå när det passade mig. En god vän hjälpte mig dessutom att hålla lilla N så jag kunde hänga upp mina saker och en annan skjutsade sedan runt tösen på kullerstenen så att hon sov riktigt gott i sin vagn. Jag hann både prata och sticka det ena varvet efter det andra på meditationssjalen.

Lättstressad som jag är är jag så nöjd med min lugna dag! (Mammas tjej visste nog vad mamma behövde, för hon sov ända tills vi kom till trappan hemma.)
Visst har lilla N en söt kompis där i vagnen?! Det är en present från M som virkat en superfin giraff, så fin att jag allt blev lite avundsjuk...

Sover gott!

Vågade inte krångla med sjalförsök när vi skulle ut. Återkommer!

Test av Babybjörn

N är nu stor nog för att åka Babybjörn så i morse efter frukost (jajamen - gemensam sådan!) när N var mätt provade vi en stund. Här är en första utvärdering:

Lilla N:
Först var det inte alls kul att sitta fastspänd, men ganska snart somnade jag ändå. När jag vaknade igen var jag väldigt varm. Mamma borde ha tagit på mig tunnare kläder.

Fröken Fräken:
Bärselen är lätt att ta på sig när man väl gjort alla grundinställningar och det var lätt att få N på plats. Lite svårt bara att veta hur hårt man ska spänna åt huvudstödet - antingen känns det lite för löst för att ge bra stöd eller så fick N någon av de veckade sidorna in i kinden.
Använde selen runt en halvtimme och den stunden funkade det jättebra med min rygg, däremot fick jag ganska omedelbart ont i nacken. Så behöver det inte vara för andra, men jag har en gammal (lättare) nackskada och det känns på precis samma sätt när jag bär ryggsäck. Kanske avlastar modellen med svankstöd axlarna bättre.

Trots detta var det mycket skönt att få händerna fria en stund, och kunna plocka undan efter frukost osv och fortfarande ha en nöjd bebis. Kortare stunder kan sinnesfrid nog vara värt lite nackont.

Nästa gång ska vi testa trikåsjal! Stay tuned. ;-)

Regnig onsdag

Idag hällregnade det här på fm och det är fortfarande rätt ostadigt väder. Ganska skönt faktiskt, för då kändes det helt ok att stanna inne.

I går var ju N och jag och handlade lite på COOP på fm och det var visst dålig timing för det tyckte hon inte var alls kul. Och kön var lång och rörde sig knappt. Därav kö-amningen. Jag undrar vad pensionärerna tyckte om den. ;-) Fast, om de hade misstyckt hade de ju kunnat släppa oss före istället. Jag klarar iaf inte av att stå med en illröd, illvrålande och orolig tjej i famnen hur länge som helst. Det gör för ont i mammahjärtat.

På em gav vi oss trots detta ut igen, denna gång ner på stan till en vän som är massör. Hon knådade och meckade lite med mig och mitt onda (det känns bättre idag, hoppas, hoppas det håller i sig!) och då sov N sov så gott under tiden.

Alltså hoppades jag på att N skulle vilja ta en liten sovstund på eftermiddagen idag också, och bestämde mig för att försöka hinna med lite stickning i så fall. Och ser man på, jag har fixat till håret, vattnat blommorna, druckit kaffe OCH stickat två varv på Gail.

Spännande vardag

Här får man nya upplevelser varje dag. Det är ett spännade liv detta.

Dagens projekt var att köpa bananer. Så idag har jag ammat i COOP-kön. Puh...

Dumma, dumma foglossningsskit.

Ursäkta det otrevliga språket. Har haft ont i ryggen/rumpan/benet i över en vecka igen. Så pass ont att jag har svårt att gå någonting alls. Inte vet jag säkert vad det beror på, men det känns precis som foglossningsstrulet jag hade i våras, fast på andra sidan.
Mycket frusterande eftersom solen skiner och jag så gärna vill ut och gå med barnvagnen! Dagens utflykt blir istället att ta bilen bort till BVC i em.

Fast idag känns livet lättare än igår. Lilla ängeln vaknade på gott humör och hon har redan sovit mer sammanhängande än hon gjorde på hela dagen igår (Då sov hon bara för sig själv ca 20 min medan jag gjorde den där kakdegen, annars var det någons famn som gällde fram till kl 21.).

Näst bäst efter famnen är att sova på amningskudden. Kolla så gosigt:

Och just som jag skrev det, vaknade hon. Dags för lunchamning med andra ord!

Tiden och livet

Oj, vad dagarna går. Snart är vår tjej tre veckor och jag tycker redan hon börjar bli stor. Ännu har vi dock inte riktigt hittat några riktiga rutiner. Hon bestämmer själv när och vill äta och sova, och det är bara för hennes mamma att hänga på. Senast i förrgår trodde jag att vi började få ett mönster, men så i går stämde det inte riktigt längre. Det verkar dock som om dagarna kommer fortsätta bestå av mycket småätande och småsovande och just nu hon har ett lite längre sovpass sent på kvällen.

Hur mysigt det än är med en gosig bebis i famnen en stor del av dagen så är det faktiskt lite, lite jobbigt att inte kunna planera sin dag eller göra så mycket annat än att vara ständigt redo för matservering. Jag tycker självklart att lilla N är värd all uppmärksamhet och närhet hon behöver och jag tror nog jag vänjer mig och hittar strategier snart. Idag när N somnade efter frukostamningen (dvs amningen som sker samtidigt som mitt frukostätande) har jag iaf förberett en kakdeg:

Det passade så bra att den ska stå kallt en stund innan man bakar ut den. För titta vem som slog upp sina blå alldeles lagom, strax innan degen var klar:

Gosetjejen..

Hemma igen

Vi är tillbaka i stan igen efter att ha blivit bortskämda av mor och far (mormor och morfar) några dagar. Mycket praktiskt att bara sitta på kökssoffan och bli serverad mat lagad av någon annan. Jag har så ofta de egna armarna upptagna med bebis just kring middagstid av någon anledning. Det är tydligen extra trevligt att äta just när mamma ska äta. Fast, egentligen är det ju inget galet i det, jag tycker ju också att det är lite viktigt man försöker äta tillsammans med familjen. Jag hade dock tänkt mig att det kunde vänta iaf ett litet tag...

I veckan har vi också hunnit träffa lite mer släkt, bla N:s kusin som är en född precis en vecka tidigare än henne.

Vi kan göra likadana gester!

Just nu sover lilltjejen gott under OpArt och jag försöker hålla mig vaken tills sambon kommer hem. Edit: 1 min senare sover inte lilltjejen längre, utan bajsar så att det hörs till rummet bredvid. Dags för blöjbyte!

Sovtid

Två varv till på Gail, en rapport till klar, en livlina till på plats. Gott dagsverke!

Tjoho!

I går stickade jag tre (3!) varv på Gail. Hur går det Leftknit? Hänger du med i mitt nya höga tempo?

Vardag?

I morgon börjar sambon jobba och det är meningen att det ska bli vardag igen. Det känns konstigt, för inte är det riktigt vardag här ännu. Eftersom sambon ska åka långt bort i jobbet så planerar jag att åka hemhem ett par dagar. Det blir nog bra!

I går var vi en sväng till Nikka och hennes familj och hämtade en rejäl påse med barnkläder. Bra! Hon hade dessutom sytt en jättesöt vändbar klänning till N. Tack snälla! Den måste vi prova snart!

Släkt?

Det kom ett mail från min far som tyckt sig se vissa likheter mellan de här tjejerna:




Nu måste vi ut i förrådet och leta fram sambons bebisfoton också.

Brallor

Och idag blev det ett par muddbyxor. Ritade av ett par av räddningspatrullens inköpta byxor och fick fram lite förtvättad e-slöjdstrikå och jofotex-muddväv. Smidigt med tvättat tyg, så vet man att plaggen inte krymper sedan.

Sovtid = pysseltid

Fastän tempot inte är särdeles högt här så går dagarna fort. Om bara några dagar börjar sambon jobba igen, och det känns märkligt att vi då ska vara alldeles själva här, lilla N och jag. Det känns lite fel på något sätt, även om vi säkert klarar oss. I går övade vi nämligen, eftersom sambon var iväg på utbildning över dagen. Förmiddagpromenaden var väl det vi lyckades sämst med, N och jag. Tydligen var hon inte alls sömning eller ens mätt fastän hon var nymatad. Hon som sovit så sött i vagnen tidigare var inte alls nöjd. Jag fick både amma och bära bebis i famnen innan vi tagit oss hem igen. Väl hemma somnade hon dock gott en lång stund och jag hann med att leka lite med textilfärg på en vit body.Och eftersom tösen sov vidare när jag var klar med bodyn hann jag börja sy ett tvättbart överdrag till amningskudden också. Det blev dock inte helt klart förrän till kvällen, men jag kände mig ändå mycket nöjd med att jag hann.
Idag har vi testat bilbarnstolen i min bil, och jag har provkört och lastat i och ur barnvagn osv så att jag vet att jag klarar mig själv nästa vecka. Bra!

Nu sover N i min famn igen. Ska jag måhända lägga ner henne och kanske gräva lite i mina tyglådor efter någon fin trikå? Kanske en stund. För nog lockar det att bara ta henne med mig till soffan och slumra lite tillsammans i åskvädret också.

Enhandsbloggning

När man ammar bebis jätteofta och länge (jo, för hon somnar ifrån, och kvicknar till och vill ha mer när jag rör på mig) så har man ganska mycket enhands-tid. Visst är det mysigt att bara sitta och titta på lilla N där hon ligger i famnen, men ibland så hamnar jag iaf framför datorn en stund. Det är ju så många människor som jag vill hålla kontakten med. Kanske märks det inte, men bara så ni vet så försöker jag. Försöker lagom vill säga, så bli inte ledsna om jag inte svarar på mail eller sms eller på messenger eller så. Hur som helst håller jag på att träna mig på att skriva med en hand, så det här är ett sådant inlägg.

N har fått så många fina presenter redan, och i går kom Ilsefin hit för att hämta några knit picks-kablar vi beställt, och hade med sig ännu en. Kolla vilken fantastiskt fin bomullskofta hon stickat:
Färgåtergivningen på bilden är inte perfekt, och tyvärr syns inte de söta nyckelpigeknapparna så bra, men ni ser ju iaf att koftan kommer bli toppen på N.

Åh, det är så mycket jag vill göra nu plötsligt. Jag vill sy små söta kläder och sticka en djevellue av garnet vi köpte igår. Och ta något varv på min Gail. Och sy överdrag till amningskudden. Men mest av allt vill jag lära känna min dotter och mysa med min familj, så jag nöjer mig med ett eller annat varv på min meditationssjal då och då.

Första garnshoppingen

Mamma och jag har handlat lite gosigt garn!

Modeakuten

Eftersom vi gav upp vår inhandlingsexpedition i går, och jag inte ville försöka på nytt idag så ryckte räddningspatrullen ut. Jag bad Leftknit köpa några små plagg i strl 50 som Nora kan ha så här i början. Som den klippa hon är ställde hon upp utan att blinka. Vad jag verkligen inte räknade med var att vi dessutom skulle få ett stort paket med kläder av snälla S. Alltihop färgkoordinerat dessutom! TACK!! Kolla in mina nya outfits! Nu har jag så jag klarar mig ett tag! De gula byxorna var jag ju tvungen att prova direkt eftersom de matchade dagens ankbody perfekt.

Utflykt

Pappas bil har AC, så här sover jag gott.

Sommar igen!

Vilken högsommarvärme vi har fått! Idag hade jag hoppats kunna ta mig ner på stan eftersom en god vän har tagit över en garnbutik och har nyöppning idag, men har beslutat mig för att låta bli.

Igår var vi nämligen ute för att akutköpa lite kläder (mindre kläder till N som minsann inte är någon strl 56:a, och större amningsbh till fröken som minsann inte är någon...hmm... ;-)) och det var inte kul i värmen på stan. Ska vi ge oss ut i dag får det blir till något svalare och lugnare ställe, fast ut vill man ju när solen skiner!

Jag tröstar mig med att jag har ganska många månader på mig att besöka nämnda garnbutik framöver.

Undrar ni om jag stickar något nu? Näpp, inte ett dugg. Gör det något? Näpp, inte ett dugg!Jag kommer hinna det också. Nu är det blöjbyten och bebisnos och tvätt och amning som gäller, och det är helt ok!
När man har ätit kan man bli rätt trött, fast vem har sagt att man inte ska försöka upprätthålla sin coola attityd för det?

Nytt liv

Ett nytt liv har börjat, inte bara vår lilla Noras, utan också ett nytt liv för Fröken. Ett liv med nya utmaningar, som tex att skriva blogginlägg med en sovande bebis i knät. Man får ha låååånga armar kan jag meddela. ;-)

Hittills fungerar allt fint, och att vi nu är tre här hemma känns förvånansvärt självklart, och samtidigt jättekonstigt. "Konstigt, men ändå gott!" för att citera en tvååring, som sa så i ett helt annat sammanhang. (Fast det är en så bra kommentar, så den dyker ofta upp i mitt huvud.)

Tack till alla som kommenterat, mailat, gratulerat och erbjudit sitt stöd och sina erfarenheter. Det känns bra! Jag vet ju fortarande inte hur det här livet kommer te sig, så det är tryggt att veta att ni finns. Jag hojtar väl till här när paniken sätter in! ;-)

Det var jätteskönt att få komma hem igår. Vattnet gick redan två dygn innan förlossningen kom igång ordentligt så vi har åkt lite fram och tillbaka till förlossningsavdelningen för kontroller och efteråt fick Nora och jag stanna på lite extra övervakning, så det känns som det var länge sedan jag var hemma "på riktigt".

Nora 1,5 dygn

Vikt vid födseln: 3450 g
Längd vid födseln: 50 cm

Nu drar vi hem!

Dagens stickutsikt

Ingen tokig utsikt alls. Lilla N och jag blir kvar ett tag till på BB. Har vi tur får vi åka hem i morgon bitti! Vi mår bra hela familjen iaf. Tack för alla gratulationer, det värmer!

FO

I natt kom hon till slut, vår lilla tös!

Börja om från början!

Äsch, merinon jag började sticka meditationssjal med var hur gosig som helst, men faktiskt lite för tunn för att det skulle funka till just en meditationssjal. En sådan sjal ska tåla lite tuffare stickning, inte bara försiktigt petande med maskorna. Så, jag högg snart tag i en annan härva merino, och satte igång att nysta. Det här är Gossamer från Knit Picks (fast det finns inte kvar i deras sortiment längre). Det är också ett merinogarn, men kraftigt nog för stickor nr 4,5.
Sådär ja. Åter till laddandet.

En tredje sjal

Snart nog kommer jag få annat att tänka på, så jag behöver någon betydligt mindre komplicerad stickning än spetsstickade sjalar. Alltså har jag just lagt upp till en ny sjal. Logiskt? Ja, faktiskt, för detta är en rätstickad meditationssjal. Allt jag behöver hålla reda på är att öka två maskor varje varv.Grävde fram lite gosig merino och stickor nr 3.5 så nu är jag laddad. Ska bara ladda med sömn och pasta också så ska det här nog gå vägen.