söndag, augusti 23, 2009

Tiden och livet

Oj, vad dagarna går. Snart är vår tjej tre veckor och jag tycker redan hon börjar bli stor. Ännu har vi dock inte riktigt hittat några riktiga rutiner. Hon bestämmer själv när och vill äta och sova, och det är bara för hennes mamma att hänga på. Senast i förrgår trodde jag att vi började få ett mönster, men så i går stämde det inte riktigt längre. Det verkar dock som om dagarna kommer fortsätta bestå av mycket småätande och småsovande och just nu hon har ett lite längre sovpass sent på kvällen.

Hur mysigt det än är med en gosig bebis i famnen en stor del av dagen så är det faktiskt lite, lite jobbigt att inte kunna planera sin dag eller göra så mycket annat än att vara ständigt redo för matservering. Jag tycker självklart att lilla N är värd all uppmärksamhet och närhet hon behöver och jag tror nog jag vänjer mig och hittar strategier snart. Idag när N somnade efter frukostamningen (dvs amningen som sker samtidigt som mitt frukostätande) har jag iaf förberett en kakdeg:

Det passade så bra att den ska stå kallt en stund innan man bakar ut den. För titta vem som slog upp sina blå alldeles lagom, strax innan degen var klar:

Gosetjejen..


6 kommentarer:

Kristina sa...

Hon kände på sig att du hade kakbak på gång. =)

Anonym sa...

Ja, det är ju självklart att det tar tid att vänja sig och hitta rutiner, om det någonsin kommer att finnas med ett litet barn i familjen. Livet blir aldrig mer detsamma men vilket härligt liv det är att aldrig mer riktigt veta. p.

Anonym sa...

Hon kommer nog att få mer bestämda rutiner efter ett tag ska du se. Underbar är hon iallafall, med eller uten rutiner.
Ewa

Fru P sa...

Första året som m(amma): preciiiis då man tror man har en rutin, så ändrar de små liven sig! Och att bebis äter samtidigt som mamma är tydligen en naturlag.

Inger sa...

Hon växer så det syns på bilderna,innan du hinner blinka är hon tonåring.

Kaffemoster sa...

Jag tror inte att jag sagt grattis förut, så jag börjar med det för säkerhets skull :D.

Sen ett tips (som jag inte vet om du fått förut) som kanske underlättare vardagen med småsovande och småammande. Bärsjal. Jag fick aldrig till det att amma i sjalen, bla tror jag det beror på hur man är byggd men jag vet många som det funkar för. Och funkar det så är man ju betydligt mer mobil för småplock eller promenader även om det ska ätas och sovas i omgångar under tiden.