Tävling hos Krimskrams

Jag är med och tävlar:

Helg

I går hade jag efterlängtat besök av några goda stickvänner. Så mysigt! Jag träffar dem alldeles för sällan nu när jag inte går på stickcafé som förr. Att jag inte gör det är helt mitt eget val, det kostar ofta mer än det smakar (och nu menar jag inte i pengar) eftersom kvällarna inte är den roligaste tiden att dra ner lilla N på stan. Och nej, lilla N vill fortfarande inte ha något annat än mammas bröst på kvällarna så trots välvillig sambo funkar det inte att jag ger mig iväg själv.
Jag tänker dock att detta är en kort period i livet, så det får vara som det är. Ja, och så håller jag tummarna för att stickcaféerna finns kvar när jag är ute ur bebisbubblan igen.

Hur som helst var det trevligt att ses, och lilla N var på lika gott humör som sin mamma, vilket bådar gott för framtiden. Jag satte äntligen (där var det igen) saxen i hakbandet till Aviatrixmössan. Den används flitigt, men hakbandet har töjts ut och blivit för långt trots att jag gjorde det kortare än i beskrivningen. Nu är det avkortat en bit, och nya knapphål ditsatta. Perfekt.

Fick också den sista biten tyg till nästa sömnadsprojekt tillklippt under eftermiddagen. Sent på kvällen när jag lagt lilla N satte jag fart med en klänning i finecordmanchsester. Jag hann nästan gasa på med första sidsömmen innan det slog mig: Attans, det här är ju inte trikå, jag måste ju kasta alla kanter först.

Är inte detta det tråkigaste som finns? Är det någon som har något knep så man slipper? Och varför lyckas jag inte få zigzagskanten slät och fin? På just manchester går det ju an, men på tunnare tyger drar kanten ofta ihop sig när man kastar. Hur gör ni då? Använder trestegszigzag? Ojoj, jag skulle verkligen behöva (och vilja) gå en grundkurs i sömnad.


Nåväl. Jag kom en liten bit på väg med klänningen i går, blev bara avbruten ett par gånger. Undrar när jag kan köra nästa race. Jag vill nuuuuu!

Yes, yes, yes!

Jag blir så glad när jag lyckas färdigställa något som länge funnits både i huvudet och på symaskinsbordet. Denna gång slapp jag missöden på vägen och är dessutom nöjd med resultatet.


Mönstret till tunikan kommer från Ottobre design nr 1 /2009 och jag har sytt en i samma modell tidigare. Det har varit en favorit, men är urväxt sedan en tid. Jag gillar annars de långa muddarna vilka ökar användningstiden väsentligt.

Tanken är att tunikan ska kunna användas ihop med de röda leggings jag sydde för ett par veckor sedan. Bara att hålla tummarna för att de är lagom stora samtidigt. (Att de båda är i strl 74 är inga garantier). Hm. Kanske ska prova byxorna snart igen för säkerhets skull.

Avslutar med ett par livebilder på ugglevästen som premiäranvändes igår.

FO:n

Bättre foton på Butterflymössan:



Jag provgick mössan i -20 grader igår. Den är på gränsen till kort, för örsnibbarna tittade ut, men jag låter den vara som den är tills vidare. För stora mössor är också irriterande nämligen. Se bara:

I går blockade jag äntligen Solfjäderssjalen. Den blev bred och ganska smal, betydligt bredare än vad som framgår på bilden, men det gillar jag. Det är bästa formen för en halsdukssjal!

Bilstickning

Mössan är avmaskad men jag vågar inte fästa sista garnänden än. Kanske är den en cm för kort. Kanske skulle jag behöva repa en bit och börja minskningarna senare. Eller så kommer den töja ut sig. Men inte på längden väl? Svåra beslut som vanligt. ;-)

Beställda band

Tack för era kommentarer! Jag bestämde mig för den lite annorlunda stilen trots allt. Kanske kommer jag ångra mig, men jag överlever nog.

Jo, och så slog jag till med lite turkost till sist. Brunt och turkost är ju frökenfärger. Helst hade jag dock vetat ha limegrön text, men det fanns inte.

Så här:


Jag har lagt texten på ena sidan för att jag ska kunna vika bandet om en kant och sy fast det. Hoppas det var smart. En del säger att banden rispar sig om man klipper i dem innan man syr fast dem. Någon som har erfarehet?

Hjälp mig!

Har länge tänkt beställa namnband men fastnar alltid på att jag inte kan bestämma mig för färg och typsnitt.

Färgen behöver vara något som funkar mot de flesta tyger så just nu lutar det åt brun, eller möjligen svart bandfärg med offwhitefärgad text. Menlöst, men det känns svårt att välja någon annan färg eftersom jag ofta syr i färgglada eller mönstrade tyger. Jag vill ju att namnlappen ska synas, men inte störa på det färdiga plagget. Eller tänker jag fel här? Ska namnlappen få "skära sig" mot tyget?

Kan inte ni hjälpa mig att välja en passande Fröken-font iaf?

Den här som känns lite roligare:


Eller den här som är mer stilren:

I dag för tre år sedan...

...åkte jag till Stockholm för att möta min älskade sambo.
Ikväll har vi ätit god mat i köket med lilla N jollrande på golvet.

Vad händer på handarbetsfronten?

Jo, bodyn jag höll på med blev klar till sist. Det blev trassel med tryckknapparna som sagt, så den har inte den allra snyggaste finishen just i grenknäppningen. Retfullt, men egentligen är det ju på rätt ställe iaf. När bodyn är knäppt är det inget som syns.
Jag har också sytt en prototyp till en dregellapp. Hittade aldrig något mönster så jag har provat mig fram. Det blev en av den "platta" modellen. Tycker nog det är snyggare med de lite "fluffigare" som mer liknar en sjal/scarf, men jag var tvungen att börja någonstans. Eftersom jag inte har någon overlockmaskin har jag vändsytt. (Ett litet tips: sy gärna stickningen runt kanten innan du slår i tryckknapparna, det blir så mycket enklare att få plats med pressarfoten då. :-P)


Knasigt nog tycker jag att lilla N dreglar betydligt mindre nu när jag väl kommit igång med mitt dregellappsprojekt. Det beror kanske på att första tanden tittade upp för en vecka sedan. Jag gissar att dreglandet är störst innan tanden är uppe. Kan det vara så?

När jag var hemhemma och hade hjälp med lilla N passade jag på att rita av ett par mönster och klippa till lite tyg. Jag har så mååånga sömnadsprojekt i huvudet att jag blir knäpp. Det är inte så bra för den mentala hälsan att ha hur mycket tid som helst för att tänka ut projekt, men ytterst lite för att förverkliga dem. Nu är jag iaf ett steg närmare på ett par av dem. Jag har dock bara hunnit sy en söm sedan jag kom hem. Men allt ligger framme och redo:
Meningen är att detta ska bli en långärmad tunika.

Stickningen då? Jo, Butterflymössan ser ut så här just nu:
Jag hade glömt ta med strumpstickor hemhem så det tog stopp här. Nu när jag är hemma hos alla mina stickor igen borde(!) jag dock kunna avsluta den ganska snart.

I gengäld fick meditationssjalen några varv till. Den växer verkligen inte fort. Men det gör inget eftersom den ju just är ett sådant där behagligt bakgrundsprojekt.

Tillbaka

Det var lite spännande där ett tag fredags. Jag hade packat bilen full med saker, allt från barnvagn och amningskudde till bärbar dator och tygsax, lastat in lilla N och styrt kosan mot mitt föräldrahem. När jag kommit någon mil utanför stan så började en varningslampa lysa. Hög temperatur påstod den. Det kändes motsägelsefullt eftersom det var iskallt i bilen och - 15 grader utanför. Självklart stannade jag. Öppnade motorhuven och hittade behållaren för kylarvätska men kunde omöjligt avgöra om den var tom eller inte, trots att jag öppnade den. (Tips till biltillverkare: en något sånär genomskinlig behållare skulle underlätta). Lät blicken flacka runt lite godtyckligt i motorrummet. Ingen slang som lossat? Inga eldsflammor? Något annat uppenbart fel? Nä, lite vattenånga bara. Bästa bilmekarsambon befann sig i Taiwan utan mobiltäckning. Vad göra? Att ringa bärgare och taxi kändes verkligen inte lockande, dels med tanke på att det kanske var ett minimalt fel, dels med tanke på all packning och lilla N. Ringde mamma och pappa istället. ;-)

Tur man har snälla föräldrar som rycker ut sådär. Efter en timme kom mamma och räddade lilla N och mig, och sedan kom pappa och räddade min bil. Det var en skruttig slang som läckte vatten bara. Pappa hällde i vatten och sedan kunde vi åka hemhem allihopa. Först jag och lilla N, och efter oss två följebilar, haha.

Konstig dag, men som mamma sa, då hände det ju iaf något den dagen.

Nu har bilen fått en ny slang och lilla N och jag är tillbaka i stan. Sambon kom i går han också.

När det gäller sömnad och stickning har jag lite småsaker på gång, ska visa er så snart jag kommer åt att fota. Tills vidare får ni nöja er med att beskåda Bohemen som slutligen fått tre träknappar fastsydda.

Tävling hos Benglan

Jag surfar sybloggar mer än jag syr, och ibland är det ju bra, för annars hade jag missat att Benglan har en utlottning just nu. Titta vilka fina byxor man kan vinna:

Inte ända fram

Lilla N och jag är på väg hemhem men vi kom bara strax utanför stan. Längre ville inte bilen. Så dumt att min personliga bilmekaniker är på andra sidan jorden. Nu väntar vi iaf på utryckning från lilla Ns mormor för här kan vi ju inte sitta hela dagen. Tur att vi har fin utsikt och mycket stickade kläder att ta på oss så länge.

Tångtrubbel och trulig fröken

I går sydde jag klart det sista på en body. Jag har gjort om mönstret sedan sist och hoppas att det blir bättre passform nu. Ett sista bodyförsök innan jag ger upp på just det, liksom.

När jag äntligen (där var det igen: äntligen) fått lilla N i säng strax före 22 så satte jag mig för att testa min nya tryckknappstång. "Piggdelarna" av knapparna gick bra, men när jag skulle fästa "håldelarna" funkade det inte alls. Knappdelarna fäste inte i varandra och den enda jag åstadkom var hål i plagget. Lyckades tom få av tråden i tvillingsömmen. Trädde då om maskinen för att försöka laga den, sydde, fäste, och såg sedan att jag tagit fel tråd. Nu hade jag en body med hål i, ett stycke mörk söm nedtill och inga knappar. Det var dessutom för sent på dygnet för att börja banka knappar med hammare. Hade dock inte behövt överväga detta alternativ, för just då vaknade lilla N med ett illvrål. Jag lämnade röran på mitt sybord i ett, låt mig säga, lätt frustrerat tillstånd.


I morse mailade jag dock till Bibbi som jag köpt tången av. Efter lite mailkonversation, bifogade foton osv så kunde vi konstatera att min tång skevar lite. Hon har lovat att skicka en ny tillsammans med några nya knappar som kompensation för de jag demolerat. Det kallar jag god service!

Nu ska lilla N och jag ta en promenad och sedan får jag se om jag ska banka tryckknappar på mitt vanliga vis, eller om jag ska vänta tills den nya tången kommer. För jo, om de bara fastnar, är det ju fantastiskt smidigt med tång!

En röd tråd

I väntan på den turkosa trådens ankomst sydde jag i helgen ett par röda leggings. Röd tråd hade jag ju gott om. Trodde jag. Det visade sig att just denna trådrullens spole hade mycket större diameter än mina andra trådrullar. Dessutom var jag tvungen av spola av tråd eftersom jag skulle använda tvillingnålen. När jag sytt sista sömmen med den såg det ut så här:


Ser ni trådänden som hänger och dinglar? Klarade mig ganska precis alltså!


Nu har dock både röd och turkos tråd anlänt och jag syr så sakteliga vidare. Ett litet moment i taget.

Under tiden leker lilla N på blockningspusslet. Och monterar isär det.

Och äter på det.

Och kryper in i det!?

Söndagssnurr

På promenad med sovande bebis. Skönt med lite luft. Hade varit riktigt skönt att slippa "Ketchup ska prutta" på repeat i huvudet bara...

Edit: Jo, det är en barnsång. Här finns en variant att lyssna på.

Pågående projekt

Eftersom solfjäderssjalen är avmaskad så har jag påbörjat ett nytt projekt. Det fick bli en fjärilsmössa i Andean silk. Jag gillar garnet men det återstår att se om det gör sig i en mössa. Garnet är ganska halt och glansigt och jag har en känsla av att en mössa därför kan komma att töja sig ganska mycket.

Annars så har jag faktiskt hunnit påbörja att sömnadsprojekt också, men längre än så här kommer jag inte innan jag fått hem min beställda turkosa tråd. Visserligen är det snyggt med stickningar i avvikande färg, men det ställer också höga krav på precision med tvillingnålen. Lite väl höga för att jag ska ha lust att försöka.

FO Solfjädersjal

I går var jag, lilla N och sambon på stickcafé. Det blev inte så lång stund, men jag hann iaf prata lite med goda vänner, langa garn och sticka ett varv. Trevligt!

Hemma i soffan på kvällen stickade jag sedan klart min solfjäderssjal i Drops Delight.


Eller helt klar vet jag inte om den är, men åtminstone avmaskad. Och avsmakad idag.


Lilla N är lite bekymrad över alla garnändar som måste fästas. Det är jag också, men annars känner jag mig nöjd och glad. Ska bli kul att se hur den ser ut när den är blockad så småningom.

Fröken fnular vidare

Tack för alla vänliga, uppmuntrande och kloka kommentarer på overallinlägget.

Visst lär jag mig av gjorda misstag, iaf ibland, och visst kan jag modifiera mönster med utgångspunkt i plagg som sitter bra, det är så sant. Det som varit haken hittills är väl att jag knappt hunnit sy klart och använda ett plagg förrän det är dags för nästa storlek. Och då måste jag börja om, liksom.

Jag vet att det är svårt att tro men mönsterritande, tillklippning av tyg och sömnad tar mig ofta flera veckor. Även om jag och lilla N är hemma en hel dag är det inte säkert jag kommer till att greja något med annat än nödvändigheter. Det är därför jag blir så besviken om resultatet inte blir som jag vill, och ibland undrar hur vettigt det är med en hobby som kan göra mig SÅ frustrerad.

Fast, återigen, när något BLIR bra så är det ju superkul. Jag gillar att kunna klä lilla N i något som iaf är relativt unikt och jag gillar att jag genom att sy själv kan göra flickiga plagg som ändå inte är babyrosa. Förhoppningsvis kommer N snart växa í lite måttligare takt och hinna använda kläderna lite längre och då känns det nog mer meningsfullt att lägga tid på att sy dem.

Jo, och så var det ju det där med mitt tyglager. Det är klart det vore dumt att ge upp nu!

Så, nu filar jag på en beställning av en billigare variant av Prymtång, bra tråd, resår osv. Och jag har en mental plan för nästa projekt.