WIPs

Jag har just tittat igenom mina stickpåsar och hittat både WIPs och UFOn. De två projekt som jag faktiskt stickar något sånär aktivt på just nu är dessa:

Mina Spring Forward socks som blev bilåkar- och champagnedrickarstickning förra helgen när maken och jag hade det mysigt på Hooks herrgård. Jag vann en sk. champagnehelg där i en tävling som en lokal tidning hade i somras. Inget vi kanske hade kostat på oss bara sådär annars, men det var verkligen lyxigt att få åka dit nu, äta och dricka fint, promenera kallt och bara vara. 

Min meditationssjal i det varmröda merinogarnet Knit Picks Shadow. Räta varv, aviga varv och bara ett omslag då och då. Den får några varv då och då när jag vill sticka lite, men egentligen inte orkar tänka på vad jag gör. En sådan stickning måste man alltid ha! Den här är dessutom i mysigt mjukt garn vilket inte gör saken sämre ur meditationssynpunkt.

Sedan hittade jag några stickningar till, bla den här restgarnssjalen: 

I stort sett är den helt rätstickad och borde kännas lätt att ta fram men jag gör ökningarna lite annorlunda mot på den röda sjalen och därför förvirrar jag mig själv när jag byter mellan dem. Dessutom har jag blivit fundersam på hur jag ska fästa alla garnändar snyggt i kanten. Borde ha låtit bli att öka med omslag i sidorna så hade jag haft mer "material" att fästa ändarna i sedan. Nu är det bara en bård av 2 rm där ute. Dessutom ganska glest stickade. Inte så smart är garnfästningssynpunkt. Jag förhåller mig alltså lite avvaktande till den här sjalen just nu, så den får bara något enstaka styvmoderligt måstevarv ibland. Annars gillar jag färgerna och tror att den skulle kunna bli fin till sist.

Längre ner i stickkorgen återfann jag de här vantarna:  

Tyvärr glömde jag boken med beskrivningen hos en god vän i början av året så jag har inte kommit vidare. Men det räcker ju gott om de blir klara till nästa vinter, för de är ändå bara en ren nöjesstickning. Jag har förresten stickat ett par likadana i en annan färgställning för några år (åh herregud vad tiden går) sedan.

Jag har förresten ett sömnadsWIP också, som går så långsamt, så långsamt framåt. Jag har ju både varit bortrest förra helgen och sedan jobbat flera kvällar senaste veckan.

Det är meningen att det ska bli en t-shirt till lilla N. Jag tyckte det grårandigatyget kändes lite småtrist så jag passade på att öva mig på applikation igen. Vet inte om det blev snyggare med den där blomman på precis. Jag hittade inte riktigt något bra tyg till applikationen, men jag har ju iaf fått träna lite.

Ojoj. Ser man på. Jag har både hunnit tömma diskmaskinen, fika och blogga och lilla N sover fortfarande middag. Det var visst en trött tjej idag. 

Har det rätt så bra

Socka nr 2 har snart fått häl och jag och maken får snart middag.

Appa!

Frågade maken om aptyget skulle bli en kortärmad tunika, en klänning eller en t-shirt till sommaren. Det skulle bli en t-shirt, sa han, och jag håller med om att det passar fint. Det blev lite svenska flaggan-känsla över tröjan, och det gör faktiskt att den känns sommarglad.

Bilden är inte så bra som jag skulle önska. Dels ser knäppningen på axeln skev ut och dels är ljuset inte riktigt bra. Det senare kan jag kanske skylla på att jag har en ny kamera som jag inte riktigt är kompis med än. (Fast den plingar iaf inte varje gång jag sätter på den och den ger inte ifrån sig ett artificiellt klickljud varje gång jag tar ett kort. Alltid en början.)

Mönstret kommer från min husbibel, Meedom och Meedom, aptyget från Mjuka tyger och mudden från Stoff och stil. Jag valde att göra knäppning på axeln för att slippa bråka med en tight halsöppning över lilla N:s huvud, men när jag snabbtestade tröjan på såg halsöppingen faktiskt ganska vid ut. Kanske kunde jag ha skippat knäppningen.

Appa! säger lilla N när hon ser den här tröjan. När jag surfade förbi Makrillens blogg i morse blev lilla N mycket konfunderad. Makrillen hade ju på sig en aptröja! "Appa! Appa!" sa lilla N och pekade på sig själv.

Surfade några sybloggar nyss och fick se att duktiga Mia har skrivit ett blogginlägg som gjorde mig glad. Tänk att hon fått inspiration till att börja sy barnkläder efter att ha sett mina byxsömnadsförsök förra våren. Härligt! Jag var förstås tvungen att gå tillbaka i min egen blogg för att se hur det var med den där byxfabriken. Hittade inlägget, och förundrades dels över lilla N:s minimala kalufs och dels över att brallorna i bild faktiskt funkar fortfarande. Vilken dag som helst är de för små, men det känns liksom bra ändå, de har hunnit användas mååånga gånger nu. Långa benmuddar är verkligen inte fel!

Lycka!

Lycka är att få gnaga limpdegen från degblandaren.

Fredagsfröken försöker

Nämen hej på er!

Så här på fredagskvällen, egentligen efter läggdags, slog det mig att jag ju faktiskt kan blogga lite. Prioriterar oftast soffhäng, stickning, sömnad, tvätthäng eller kvällsjobb på vardagkvällarna, så det blir dåligt bloggat då.

Att jag borde sova nu beror på att lilla N vaknar mellan 05.00 och 05.27 (jo, faktiskt) på morgnarna, hojtar "Upp, upp, upp!" och drar av sin mamma täcket om hon inte skuttar upp fort nog. Pappan vaknar sällan av detta eftersom han brukar få ha sitt täcke ifred. Sedan ska mamman ta på sig "töja!" och så ska det "ätta"s frukost.

Just de ständigt tidiga morgnarna är väl avigsidan med barnlivet just nu, annars tycker jag nog faktiskt att det är en himla rolig tid nu, med en tjej som spatserar omkring som hon vill (ofta åt motsatt håll mot det mamma hade tänkt sig), kan hjälpa till att duka bordet (eller vägra, och istället kasta sig på golvet), som kämpar med att ta på (och av!) sig kläder (himla spännande kombinationer ibland) och som plötsligt säger nya ord varje dag. (Ni vet väl att det är "atten" i en "bjunn"? Det kontrollerar vi varje eftermiddag på väg hem från förskolan.)

Även på förskolan spatserar förresten lilla N omkring i diverse märkliga kreationer, men ganska ofta är ju jag att skylla för dessa. Ingen har dock kommenterat det hittills, så jag utgår från att de är fungerade iaf. Senaste alstret är det här:

En klänning med utgångspunkt i ett Allasmönster jag fått (låna?) av min snälla moster. Har sytt en efter samma mönster förra våren och den kan lilla N fortfarande använda som en lite kortare tunika. Jag gillar att den går att använda över en långärmad eller kortärmad tröja/body beroende på säsong. Satsade på storlek 84 den här gången, vilket funkade bra. Jag borde dock ha lagt till någon cm på bredden för att ge lite extra växtmån.

Tyget är från Stoff och Stil, och fastän det inte precis är vårfäger i det så kunde jag inte låta bli att sy av det nu. Sydde dock av två tvillingnålar när jag skulle bandkanta och var tvungen att vänta in en leverans från Bibbis (vilken dock alltid är supersnabb) innan jag kunde färdigställa klänningen. ÅH, vad less jag blir när jag sabbar tvillingnålarna sådär, antar att jag drar lite i tyget så att nålen slår i stygnplattan fastän jag verkligen försöker låta bli. Det blir ju tyvärr inte så billiga plagg när man gör så. Nåväl. Klänningen är iaf namnad och provlekt, och den är rätt fin på, så jag är nöjd.

Petrol till en liten plupp

Ojojoj. Dagar går och veckor går utan att jag sätter mig ner och skriver ett inlägg här. Det skulle ju kunna bero på att jag inte har något att skriva, men så är det egentligen inte. Det är bara orken och den rätta viljan som saknas om kvällarna. Idag är jag hemma med en krasslig lilla N så jag passar på att göra kort inlägg medan hon sover middag.Så jättemycket att visa upp har jag kanske inte däremot, men här är det senaste lilla alstret.

Ett par velourbrallor till en liten nyföding. Beställde en hög muddväv från Stoff och Stil nyligen, och passade på att ta med en liten bit av deras stretchvelour, för att prova den. Kvaliteten är nog inte riktigt, riktigt lika fin som på den velour jag köpt på Jofotex, men färgen är ju helt rätt.

En stjärna!

För ett par veckor sedan vågade jag mig till sist på att sy en applikation på ett klädesplagg. Jo, jag har sytt applikationer på kläder förut, men jag har ofta använt raksöm och låtit kanten på applikationen vara rå, istället för att zigzaga. Jag har haft svårt att få zigzagen snygg nog. Den här gången blev det dock riktigt bra. Jag använde Totally Stable på baksidan och det är ju helt klart smidigare än rivbart mellanlägg.
Till sist bestämde jag mig för att göra en stjärna fastän det inte precis är originellt. Saken är nämligen den att lilla N har lärt sig rörelser till "Blinka lilla stjärna" på förskolan och blir lycklig när hon får syn på en stjärna någonstans. Då "blinkar" hon med sin hand, och kan på så sätt säga "Titta, där är en stjärna!" utan att klara av att uttala orden. Såklart tösen skulle ha en stjärna då!

Tunikan är sydd i jersey med lycra från Mjuka tyger respektive Jofotex, och mönstret är detsamma som till den här.

Ikväll sydde jag klart ett par leggings som borde passa att använda till. (På fotot ovan har hon ett par strumpbyxor som börjar bli små.) Inget speciellt med dessa leggings, mer än att jag har ökat en aning i vidden jämfört med de jag sydde senast. Lilla N har uppenbarligen något slags växtspurt, iaf på bredden, för plötsligt börjar en del kläder sitta tight.

Sockstickning

Sista dagarna har jag haft lite för mycket att tänka på så jag har inte kommit mig för att sy på kvällarna, fastän jag egentligen har ett par saker jag skulle vilja göra. Däremot har jag stickat lite på min Spring Forward-socka. Senast stickade jag visserligen lika mycket fram som tillbaka, men rätt vad det är ska jag väl ta mig förbi hälen ändå.

Jag gillar mönstret. Så enkelt, och ändå ser det så arbetat ut (iaf i verkligheten, kanske inte på bilden).
Garnet är Austermann Step, med aloe vera och jojoba och det passar mina vinternariga händer finfint. Helst hade jag velat sticka ett par vårgula, eller kanske ljusgröna sockar, men något sådant garn hade jag inte i stashen. Och så pass mycket sockgarn har jag i min stash att jag inte kunde förmå mig själv att gå och köpa nytt nu.

När jag var och valde ut mitt sockgarn i min garnförvaringsanordning i lilla N:s rum plockade lilla N till sig ett eget nystan och stack i väg med. Efter en liten stund kom hon promenerande ut till köksbordet med nystanet i ena handen och nystmaskinen i den andra. Här skulle det tydligen nystas garn till ett nytt projekt. Jag hade ingen aning om att hon visste var nystmaskinen finns, och dessutom verkade hon ju nästan förstå att det nu var dags att starta upp en ny stickning. Gissa om det värmde mitt modershjärta!? Att garnet i fråga inte alls behövde nystas är ju en annan sak.

Men hm, var är det nu man ska sätta fast det?

Ah, här uppe är det ju!

Stickgrafitti

I går var jag på vernissage, men inte vilken vernissage som helst, utan det som presenterades var Linköping Knitters stickgrafitti-samarbete med Flygvapenmuséet i Linköping. Mycket spännande med kontrasten mellan det mjuka och färgglada och det hårda och grå. Några små smakprov ser ni här:

Sol

Solen lyser på min rastpromenad idag. Nästan så att det känns som om våren är på väg blankisen till trots. Förresten har jag börjat på ett par Spring forward socks, det måste väl skynda på våren lite?

Retroringar

I december fyllde jag år och i födelsedagspresent från min mamma och pappa fick jag pengar att köpa tyg för. Jag beställde då bla en meter av det gula retroringstyget från Mjuka tyger. Jag borde ju ha fallit för den turkosgröna varianten, men jag tycker faktiskt att det gula är mycket snyggare. Första plagget blev ju en mössa, men nu har lilla N fått en tunika också.

Som vanligt var det svårt att få till färgerna rätt på fotona, trots att jag väntade tills jag kunde fota i dagsljus.
Mönstret är detsamma som på den här tunikan, men jag har valt att sätta muddar i ärmslutet istället. Jag har använt röd muddväv från Stoff och stil och har tänkt att tunikan därmed ska passa till ett par röda köpebyxor som redan finns i garderoben.

Just nu klurar jag på om jag ska ta tjuren vid hornen och försöka träna mig på det där med applikationer. Jag tycker det är så attans svårt att få sömmen snygg och jämn! Men jag vill så gärna kunna piffa upp ett enkelt plagg med någon liten rolig detalj. Är det förresten någon som har en idé på ett enkelt (!) motiv till en applikation? Det kan vara vad som helst, förutom hjärtan och stjärnor för det har jag lyckats komma på alldeles själv. ;-)

Ikväll hade jag tänkt lägga upp till ett par nya sockor. Jag har slitit ut de här och fastän jag ju har fler par så måste ju ett utslitet par genast ersättas, eller hur? Tyvärr glömde jag ta med sockgarnet ut när jag nattat lilla N så nu riskerar jag att väcka henne om jag går och hämtar det, så det får vara. Min sockgarnsförvaring hänger nämligen på insidan av lilla N:s sovrumsdörr. Den hänger liksom kvar där sedan rummet var klädkammare. Ibland tycker jag det känns lite dumt att lilla N får bo ihop med mina saker, men andra dagar tycker jag det känns fint att hon har fina garner i närheten när hon sover. Dessutom intalar jag mig att de där garnerna på dörren har en praktisk ljudisolerande effekt. Just nu hade jag ju dock hellre sett att jag haft mitt nystan inom räckhåll.

Mössor

Under julhelgen stickade jag en Toasty Topper till lilla N och på nyårsafton premiäranvändes den. Tyvärr har den inte använts mer efter det eftersom den blev lite väl rymlig för lilla N och ville glida ner över ögonen. Det skulle iofs också kunna bero på den resårstickade halsdukskanten som även finns baktill på mössan. Den hamnar gärna liksom mot overall- eller jackkragen och trycker upp mössan. Jag hoppas dock att det är rymligheten som är problemet, för i så fall kan mössan kanske komma till användning nästa år.

Om du blir sugen på att sticka en likadan kan jag rekommendera att du lägger upp fler maskor för halsduken än i mönstret, för den blir tyvärr för kort för att ligga bra på plats annars.

 Mössan var hur som helst både rolig och snabb att sticka och garnet, Swish Worsted  från Knit Picks är mjukt och trevligt. Färgen på bilden stämmer inte riktigt, det var verkligen hopplöst att fånga den. I verkligheten är mössan mer vinröd än lila.

Härom dagen sydde jag årets första vårmössa fastän det är alltför kallt för sådana än. Var bara tvungen att sätta saxen i det härliga jerseytyget Retroringar från Mjuka tyger.

Umpa

Lilla N testar sin nya ap-mössa, eller "umpa" som hon kallar den.

Syfröken

Jag har uppenbarligen kommit in i en riktig syperiod igen. Jag syr just nu betydligt mer än jag stickar, även om jag naturligtvis har ett par stickprojekt på gång. Senaste veckan har maken varit bortrest i jobbet och på kvällarna har jag satt mig vid symaskinen istället för framför TV:n.
Jag har tänkt blogga i flera dagar för jag har en del sömnadsalster att visa, men ville vänta till helgen då jag kunde fota dem i dagsljus. Men inte hjälpte det så särskilt mycket. Jag har verkligen svårt att få till vettiga foton. Ljuset blir ändå konstigt, och tom skärpan är svår att få till (men inte 17 kan det bero på vintern?). Här kommer hur som helst något slags foton:

Först ut är ett par velourbyxor. Dessa är i princip likadana som de lilagröna jag sydde, men jag började ta ut vidden lite högre upp på benen. Velouren kommer från Jofotex och mudden från Stoff och Stil.

I går satte jag saxen i det här glada collegetyget (Eller heter det inte så? Det är kanske mer stretchigt än collegetyg, men det har samma lurv på baksidan). Det ropade högt på min vid mitt senaste Jofotexbesök. Det är så härligt med färg! Sydde ett par byxor i samma mönster som byxorna ovan. 

Den här tröjan var ju klar sedan tidigare, men nu har den fått tryckknappar på axeln och ett par matchande leggings. Leggingsen är sydda efter ett modifierat Ottobremönster (nr 6, 2008). Eftersom tyget är jersey med lycra och riktigt stretchigt har jag tagit in lite i vidden. Lilla N har ett par Polarn och Pyret-tights som sitter bra så jag jämförde med dem för att få till en ganska tight passform. Det är så himla bra när man har ett passande plagg att jämföra med!

Jag har också sytt en tunika av Jofotex fårtyg (Märks det att jag nyss varit i Söderköping och shoppat?) med matchande tights. Även detta mönster kommer från samma Ottobrenummer. Tunikan har rynk framtill som ska åstadkommas genom att man syr med resårtråd som undertråd. Kämpade en hel del med detta utan att lyckas. Det blev liksom inget rynk även om jag försökte spänna resårtråden. Jag är väldigt tacksam för tips och råd angående detta för det verkar så roligt att kunna sy tex smock på detta sätt.

Jag har istället fuskat och dragit i resårtråden efter sömnaden och sedan fäst ändarna. Kanske blev det lite väl mycket rynk istället, men hellre det än inget alls. Ärmarna har jag kortat lite, rynkat med ett fastsytt framilonband (tunn, genomskinlig resår) och avslutat med kantband istället för att sy fast en vanlig resår och vika in som Ottobre föreslår. Det blev riktigt bra!

Försökte få till en livebild på lilla N igår när hon provade kläderna, men det är lättare sagt än gjort att fånga hela henne på ett foto där även kläderna syns. Det här är vad jag åstadkom:

Puffetipuffetipuff

Jag har sett så många fina puffbyxor i olika sybloggar, och har länge velat försöka få till ett par jag också. Jag hade lite velour över sedan jag sydde en velouroverall förra året och efter att ha kontrollerat att den borde räcka (visst är jag duktig på stashbusting just nu?!) satte jag igång och ritade om mitt muddbyxmönster.

Jag ville behålla byxorna ganska tighta över rumpa och lår, så jag lade bara till vidd nedanför knäna, och tog sedan in lite precis innan mudden. För att kunna göra detta har jag också lagt till sidsömmar. Mitt vanliga mönster är superenkelt och innehåller inga sådana. I och med detta kunde jag ju också sy in Fröken Fräken-lappen i sidsömmen. Smidigt!

Jodå. Jag är faktiskt ganska nöjd. Puffigare blev det ju, och byxorna sitter bra på. Men gör man som jag gjorde och tar in vidden precis innan mudden blir ju byxorna liksom lite "platta". Det blir liksom som bubblor som står ut på sidorna om ni förstår hur jag menar. I det här fallet funkar det skapligt, men vill man öka puffet mer skulle det se konstigt ut. Jag har fått tips av Stickorren att sy lite små veck när man syr fast mudden om byxvidden är så stor att mudden inte går att töja ut helt. Det skulle ju kunna funka. Hur gör ni andra?

Cirkus?

Jag tyckte ju inte att raglantunikan/klänningen jag sydde senast blev riktigt som jag tänkt mig så jag ville göra ett nytt försök. När jag inventerade mina tyger innan avfärd hittade jag först inte något som var lämpligt. Alla roliga mönstrade tyger hade jag bara småbitar av. Enfärgat kändes inte aktuellt och annars hade jag bara tjockare tyger, eller gamla rosamönstrade gullipluttiga tyger. Usch. Gulliga får gärna kläderna vara, men rosa eller småblommiga kläder kan jag köpa på HM vilken dag som helst.

Till sist rotade jag iaf fram det här gul-rosa-cerise-randiga tyget och tänkte kombinera det med gula ärmar. Det hade nog blivit fint, men det kändes iaf inte särskilt roligt. Nu fick det bli en lite mer knasig kombination, kanhända blev det lite cirkuskänsla på det hela, men hellre det än tråkkänsla. :-) Ångrar dock lite att jag inte valde cerisa eller gula kantband istället för vita. Jag tror att det hade gett tunikan några extra gladpoäng.

Mönstret är återigen Meedoms grundmönster (börjar känna mig tjatig) men jag har ökat vidden ännu  lite till denna gång, och gjort den lite kortade än den gröna tunikan. I ärmsluten har jag sytt i framilonband innan jag bandkantade för att få till lite rynk.

Lilla N har bara snabbprovat tunikan så jag vet ännu inte om jag ska vara helt nöjd med den. Tyckte att halsöppningen såg stor och vid ut när tunikan kom på. Om jag syr efter detta mönster igen måste jag nog prova att minska öppningen lite och sätta en knäppning i raglansömmen istället.

Tröjtest

Jag har varit ledig ett tag nu och då har sylusten förstås satt in. Jag började med att rita ett tröjmönster i lilla N:s nästa storlek, och testade det på en pyjamas. Sådana finns det behov av just nu och jag tänkte att det inte är hela världen om en pyjamas inte blir så vacker. Annars har jag inte velat sy just pyjamaser eftersom de inte används annat än hemma, och dessutom slits mycket i tvätten.  

Tröjan har knäppning i axelsömmen, vilket uppskattas båda av lilla N och mig. Det är verkligen inget kul att trä tajta tröjor över huvudet. Jag har använt Meedoms mönster i form 1 rakt av, förutom att jag kortat ärmarna lite och inte lagt till någon sömsmån eftersom jag gärna ville att pyjamasen skulle vara användbar redan nu. Byxorna är likadana som långkalsongerna jag sytt förut. Tyget har jag haft liggande sedan min förra sömnadsperiod för sisodär tolv år sedan och muddväven kommer från Stoff och Stil.

Det här var så långt jag kom på kvällarna förra veckan, men de senaste dagarna har jag spenderat hemma hos mina föräldrar (dvs hos lilla N:s favoritlekkamrat mormor) så  nu har jag passat på att sy lite mer.

Tröja i samma grundmönster som pyjamaströjan men något utställd nedtill. Återstår att sätta i tryckknappar för dem och Prymtången packade jag inte med mig när vi åkte. Tyget är detsamma som i den här tunikan jag sydde till lilla N förra hösten, och jag gillar det skarpt. Har för mig att jag köpte det av MG-tyger på syfestivalen en gång. Tyvärr tappar det lite färg/blir en aning luddigt efter några tvättar, men jag får nog leva med det eftersom jag tycker så mycket om mönstret.

Sydda saker

För ett tag sedan lovade jag er ju bilder på några fler sydda saker, men se det glömde jag visst alldeles bort. Nu hittade jag iaf bilderna så nu är det bäst jag bloggar innan jag glömmer bort dem igen. :)

Först ut är ett par långkalsonger/smala mjukisbrallor sydda med utgångspunkt i Meedoms form 0. Tyget kommer från Jofotex och är en rest som jag fått av min moster. Muddväv från samma ställe. Den här gången har jag sytt resårkanal istället för att sy fast resåren direkt på tyget som jag brukar när jag syr en resårlinning. Kan inte bestämma mig för vad som är bäst. En fastsydd resår snor sig ju inte och jag tycker också att resultatet ser något prydligare ut, men det är attans svårt att beräkna en lagom lång resår. Den töjer sig ju när man syr, och det är dödstrist att sprätta om det blir fel. Med resårkanalen var det iaf lätt att prova sig fram till en lagom lång resår.

Ovanstående mönster blev jag nöjd med så sedan skulle jag försöka att även rita upp ett muddbyxmönster i nästa storlek. Testade att rita någonstans mitt emellan Meedoms form 0 och form 1 men lägga till lite mer vidd nedtill i benen. Skärningen i midjan har jag också ändrat, precis som jag brukar. Jag låter byxorna bli lägre framtill än i mönstret för att slippa "gubbyxlooken" med byxor som går ända upp till bröstkorgen. Bak tycker jag däremot att det är bra om byxorna är ganska höga och har gott om plats för blöjan.

Jag provsydde mönstret i televerksorange collegetyg köpt på Ohlssons för länge sedan. Mönstret funkar helt ok, men jag tycker ändå att byxbenen är lite för smala nedtill. Jag skulle vilja ha lite mer pös, men hur får man till det utan att ha alltför mycket tyg att sy fast muddarna i? Jag menar, man kan ju inte sträcka ut muddväven hur mycket som helst.

För skojs skull sydde jag dit ett par små hjärtan på baksidan av ena benet men tyvärr hamnade de snäppet för långt ner för att de ska synas ordentligt när byxorna är på. (Ja, jag erkänner, det var meningen att de skulle hamna på framsidan och inte typ i knävecket). Hade de hamnat närmare rumpan hade det dock faktiskt blivit riktigt bra,och roligare än dito applikation framtill, så en annan gång nog försöka få till en applikation bak med flit.

I våras så köpte en god vän med sig E-slöjdstrikå från Symässan i Malmö. Tanken var att jag skulle sy något av det till sommaren, men så blev det aldrig. Nu tyckte jag det var hög tid att det fick komma till användning. Det var svårt att fånga tröjan på bild i vintermörkret, men ni får tänka er att den har en fin äppelgrön färg.

Eftersom jag varit väldigt nöjd med fordonstunikan som lilla N använt mycket ville jag sy något i en liknande modell, fast långärmad. Även denna gång kommer grundmönstret från Meedom men är i strl 80 (dvs en svensk strl 86). Jag kan konstatera att jag hade behövt bredda det mer nedtill för att få tunikakänslan på tröjan. Tygkvaliteten gör förstås sitt till också. E-slöjds trikå är ju härligt kraftig, och faller ju inte som ett tunt jerseytyg. Det  borde jag självklart ha tänkt på. Däremot kom jag faktiskt ihåg att runda av tröjan nedtill den här gången.

Tröjan är ännu tokstor på Lilla N, och ärmarna alldeles för långa trots att jag redan kortat av dem en gång. Det är så märkligt det där med storlekar i mönster, och framför allt är det bökigt när man befinner sig mitt emellan två storlekar. Jag vill ju inte gärna sy något som är på gränsen till för litet. Jag har tänkt sy ett par matchande leggings också, men kanske väntar jag till tösen har växt i tröjan så att jag vet vilken byxlängd som behövs då.

Nejhepp. Nu ska jag inta soffan en liten stund och sticka vidare på en blå vante i gosig merinoull.

Gott Nytt År på er!

Värmande alster

Innan jul stickade jag muddar att ge till kollegor i julklapp. Dessa var sist ut, inspirerade av halvvantarna, och även dessa i Drops Lima, men stickade utan hål för tummen.

Jag lät mina kollegor välja vilka muddar de ville ha och dessa blev över. Tänkte att jag skulle använda dem själv, men när provade dem på tyckte jag att de stacks lite. Illa, men så är jag ju extremt stickskänslig också. Jag får spara dem till någon annan.

När jag fyllde år strax före jul fick jag två härvor härligt rött Lovikagarn från Järbo tillsammans med ett mönster på virkade vantar. Givaren hade minsann hört mig prata ångestfyllt om brist på stickalster matchande min röda jacka. På juldagen satte jag igång med virkandet. På annandagen var jag klar. Är det inte underbart med barnvaktande morföräldrar och kvällssovande dotter så säg?!

Jag som sällan virkar måste anse mig nöjd. Det var ett mycket enkelt mönster (som jag iofs modifierade för att få lite bättre passform). Nu får vi se om jag använder dem också. Jag tyckte kanske liksom att de stacks en liten, liten aning.

GOD JUL!

Önskar er alla en fin jul och hoppas ni får gott om sticktid!

FO Röda halvvantar

Halvvantarna/muddarna är monterade och klara. Jag gillar garnet, Lima från Drops, och jag gillar mosstickningen. Nu återstår att se om jag får behålla dessa själv eller om någon vill ha dem i julklapp. Mönstret är gratis och återfinns här.

Mudderi och muddera

Glad Lucia på er! Här är det långt mellan uppdateringarna, men förhoppningsvis hinner jag med ett inlägg nu. Jag är hemma och vårdar sjukt barn (vi hann med två hela "riktiga" dagar i förskolan innan hon blev sjuk igen, stackarn) som förhoppningsvis sover middag en liten stund till.

Sedan sist har jag stickat ännu ett par sockor. Det finns ju viss risk att en socka kan komma på rymmen i torkskåpet på förskolan så att bara ha ett par duger inte. :) Dessa är stickade i Novitas sockgarn som jag köpt på Rusta en gång för länge sedan.

För ett tag sedan blev jag så inspirerad av en god vän som stickat MASSOR av muddar att jag rotade fram några udda nystan jag också. Hittills har det blivit två par, varav de första redan är bortspelat på julklappshazard på jobbet.

Härligt mjuka muddar i Nimbus från Atelier Zitron.

Lite tjockare muddar i Sulka från Mirasol.

Eftersom jag nu blivit lite muddfrälst kunde jag förstås inte hålla mig till garn ur stashen utan tyckte mig behöva något nytt passande garn. Goda vännen och tillika ägarinnan till min LYS tipsade mig om Drops nya Lima-garn. Mycket bra pris just nu, och inte alls tokig kvalitet. Jag gillar det jättemycket i mitt lilla mosstickade projekt. (Och dessutom passar stickor nr 4 - mina favoriter!)

I går kväll var det lilla julafton här. Då anlände efter låååång väntan en hel massa garn från Knit Picks. (Allt är inte mitt, bara så ni vet!) 

Kära maken har beställt bildelar från USA och vänner där har vänligt nog packat med mitt garn i paketet hem till Sverige. Denna gången var det visst mer garn än bildelar. Upps. Detta faktum hade tydligen roat makens garagekompisar en del vis uppackningen av paketet.

Jo, just det. Jag har faktiskt sytt lite också, men det får jag visa i ett annat inlägg. (Taktikbloggning under middaglur kallas detta.)