Vanemänniska

Nu har jag äntligen flyttat in mitt skrivbord i det omtapetserade rummet. Det känns så mycket bättre att sitta där nu. Härligt!

Men efter datortransporten (på flera meter, alltså) fick jag inte det trådlösa nätverket att funka, så nu sitter jag vid sambons dator. Jag måste ju kolla mail och betala räkningar.
Och hjälp vad ovant det är. Det tog mig nog minst en kvart att få igång den, och logga in på blogger osv. Ibland tror jag att jag är dum i huvudet, men idag väljer jag att tro att det beror på att jag en sådan vanemänniska. Jag är ju så van vid min egen dator. mina egna program, och mina egna inställningar att jag inte behöver reflektera när jag sätter mig där. Fingrarna knapprar och musklickar av sig själva. Här vid en annan dator var faktiskt hjärnan tvungen att kopplas in...

Idag är målet att jag verkligen ska sticka klart framstycket på tröjan jag började på för evigheter sedan. Vill beta av lite pågående projekt eftersom jag har så många nya idéer på saker jag längtar efter att göra. Men, jag måste nog åka och handla mig en melon också. Och läsa lite om läsinlärning. Och det är väl rätt trevligt att duscha också. Och tvätta lite. Och baka lite rostbröd av dinkel. Och....iiihhh...på måndag börjar jobbet och jag måste ju göra ALLT jag vill innan dess. Men. Visst ja. Betala räkningar var det...