Behövs det inte lite mer paprika?

Det finns de som undrar hur vi kan konsumera så stora mänger grönsaker i ett köttätande tvåpersonershushåll. Själv tycker jag iofs inte att det är sådana väldiga mängder som konsumeras. Nåväl. Så här går ofta matlagningen till när jag får hållas (och det får jag för det mesta.):

"Mmm, så många olika grönsaker vi har i kylen. Nu måste jag laga något gott!" *Hacka, hacka, riva...*

Av dessa saker finns det faktiskt en jag inte gillar. Kan du gissa vilken?



Javisst ja´. Eftersom jag saluförde denna rätt som "Köttfärsgryta" när jag pratade med sambon är det väl bäst att jag har i lite nötfärs.


Sambon dammsuger. Helt okej sysslofördelning.


Åter till maten. I med grönsakerna. Oj, vad rött allt blev av den lilla rödbetan!

Till den här sortens gryta använder jag kalvfond eller buljong, ganska mycket soja, paprikapulver, peppar och örtsalt som smaksättare. Örtsaltet är dock bäst att ha i på slutet.

Hm. Ser det inte ut att behövas lite mer paprika? Tur jag har ett par påsar fryst paprika på lager.


Dags att välja pasta. Dinkel- eller fullkornspasta? Ett snabbt överslag av koktider i huvudet resulterar i att det blir fullkornsvarianten idag. Då kommer pastan vara klar samtidigt med grytan. (Hade det varit typ 3 minuter mindre att spela på hade jag valt dinkelvarianten.)


Medan grytan puttrar och pastan kokar måste jag passa på att skära sallad.


Nu ska grytan bara rundas av med lite minifraiche och så några "duttar" örtsalt.


Sådär ja! Typisk Fröken-mat sa sambon, men såg inte ledsen ut för det.