torsdag, januari 17, 2008

Det där med trådspänning

Slutade tidigt idag och åkte hem och sanerade mig själv. Första lusanfallet på jobbet, första "hålla håret" på magsjukt barn och torka kräk efter detsamma, och, precis innan hemgång, första rejäla bajsblöjan fick mig på något märkligt sätt att känna behov av att byta kläder och duscha. Annars berörde det mig oväntat lite. Är jag en riktig förskolefröken nu?

Sedan satte jag mig i alla fall och stickade lite på min vante som legat i träda ett tag.
Ser rätt okej ut så här på handen. Men...

..ojdå!! Att trådspänningen kan vara kinkig när man syr på maskin har jag erfarenhet av.
Men detta är ju snäppet värre, och ändå försökte jag faktsikt att inte sticka mönsterpartiet så hårt. Hihi.

Att repa eller inte repa det är frågan. Just nu är svaret "Jo, jag borde, men jag vill inte.". Så jag låter nog vanten ligga lite...

4 kommentarer:

Inger sa...

Man lär sig med tiden hur man ska hålla trådarna för att det inte ska bli så där.Hoppas nu bara att du inte blir sjuk,ovan som du är med småbarnsbaciller.De tycks ju vara lite ilsknare än de större barn har,eller om det beror på att man är närmre de små.

Strumpstickan sa...

Ett knep är att sticka mönsterpartiet med stickor ett halvt nr större...

Anonym sa...

Halloj!
Låter som att du är en fullfjädrad förskolefröken!!! *peppar peppar* för att du inte blir sjuk!

Vacker vante! Synd att den drar sig lite. Men om du tänker positivt, så om du repar upp, så kan du mönstret än bättre nästa gång! ;)

Trevlig helg på sig fröken!

Linda sa...

Förstår om du kände behov av duschen efter den här dagen :-). Vilka fina vantar du håller på med, trots att det är lite svårt med trådarna.. Underbar färgkombination!