På lördagen fortsatte kursen i flerfärgsvirkning. Många valde att virka muddar men jag började på ett armband i eget mönster. Hann inte färdigt förrän i bilen dagen efter, men jag är ändå nöjd med att jag förstått hur man gör, och jag tyckte det var roligt att prova på tekniken, Jag har några idéer om sådant jag kan tänka mig att virka om jag övar upp hastigheten en aning.
En stunds lunchvila på gräsmattan med den här utsikten och sedan började kurs nummer två. Jag var med på Heléne Wallins kurs "Sticka med två färger och våga klippa". Här fick vi lära oss att sticka med två färger, och hålla ett garn i varje hand.
Det var inte så lätt att få till handgreppen till en början. Jag stickade stenhårt, så att jag hela tiden var tvungen att släppa taget för att putta fram maskorna på stickan. Sedan tog det ju en stund att få fatt på stickor och garner igen. Heléne var dock uppmuntrande och tålmodig och när kursen fortsatte dagen efter lyckades jag iaf hinna färdigt en rapport.
På lördagkvällen åt vi middag och sedan fick vi se när Erik Thorell och Anna-Karin Jobs Arnberg brudklädde två tjejer enligt gammal tradition i Gagnef respektive Floda. Det var väldigt spännande att se, men det är samtidigt lite konstigt att tänka sig att det ansågs vackert att förutom de fina kläderna också lägga till en väldigt prålig utstyrsel med bla pappersblommor, guldpapper mm.
På söndagen var det del två i kursen i att sticka med flera färger. Nu var det dags att lära sig hur man kan klippa upp sin rundstickning så att man får ett slätt stycke. Så här såg mitt alster ut efter att jag virkat runt klippmaskorna, men innan jag satt saxen i stickningen:
Har inget foto, men jag kan meddela att klippningen gick bra. Jag lärde mig också hur man kan plocka upp maskor för att få en snygg kant på tex en kofta. Den här kursen var jättebra för mig. Nu har jag fått lust att ge mig på lite tvåfärgsstickning igen! Kanske blir det något lite mindre projekt framöver, så att jag inte glömmer bort tekniken. Detta med att hålla en färg i vardera handen var så smart!
Efter lunch och ett föredrag av Sven Wålstedt lade vi in vår packning (som märkligt nog hade svällt en aning) i Ulldockans bil igen och några timmar senare var jag hemma, trött och vimsig men full av inspiration och väldigt nöjd med mitt beslut att åka till stämman.
Jag vill tacka Sanna och Karin som ordnat allt kring stämman så bra, och tack till Anna-Karin och Heléne som haft tålamod att lära mig nya saker! Och så förstås, tack också till mina goda vänner i Linkmaskan för resesällskapet!
Åh. Javisst ja, tack också till kökspersonalen på Leksands folkhögskola som hade placerat en skål kanel bland flingor, frön och fil på frukostbordet. Jag fick alltså min dagliga dos, och hade inte behövt oroa mig.
2 kommentarer:
Vilken tur att det fanns kanel i Leksand, jag hade ju som sagt varit där å strösslat lite... ;-)))
Men en sak, varför måste man ta av och börja om från början, varför kan man inte vända???
Tack för strålande reportage. Du är så bra.
Tack för idag. Vilken tur vi hade med kanelen. Sedan att visa tappade hakan av att du fotade frukosten gjorde bara att det blev ännu roligare. Syns imorgon.
Skicka en kommentar