Det är svårt att virka

Nu har jag läst på en del i "The happy hooker", och när jag tog upp virknål och garn insåg jag varför jag får så ont i vänster pekfinger när jag virkar. Jag vill ha garnet liggande spänt över pekfingret OCH använda pekfingret (och tummen) att hålla i arbetet med. Det funkar inte så bra... Nu har jag förstått det (självklara?!) i att man måste använda ett annat finger, typ långfingret till att hålla fast arbetet, så att man får en fri garnbit att fiska tag i. Ägnade en god stund åt att prova olika sätt att hålla, men hur jag gör känns det avigt, men så är det väl när man ska försöka lära om något invant. Till sist fick jag ont i högerhanden istället så jag lade ner virkandet. För nu iaf.

Jag har inte hittat något bra att använda som lås till min tovade väska. Ska se om jag kan få tag i en sådan där träknapp som man burkar ha på dufflar, det tror jag kommer passa. Fotade väskan nyss och försökte först använda min katt som modell.

Han ville dock verkligen inte synas på bild med en tovad väska runt halsen, så jag fick snällt hålla i den själv medan jag fotade.
Den är stickad av mattullgarn och det gick åt lite mindre än två härvor. Innan tovning var väskan ca 31 cm bred och 37 cm hög. Efter två tvättar i 40 grader är den nu ca 20 x 21 cm.

Jag har ganska länge förvarat de flesta av mina stickor i en spagettiburk på skrivbordet, men eftersom strumpstickor och virknålar försvinner långt ner i den, så har jag varit tvungen att tömma ut alltihop varje gång jag ska ha tag i något sådant. I går var jag på IKEAs fyndavdelning och hittade likadana prickiga burkar som jag vet att Ilsefin använder. Så nu är jag en härmapa igen. Fast, det är viss skillnad på antalet stickor i våra burkar. Jag är i alla fall nöjd med att jag kan få tag i mina stickor snabbt när jag vill ha dem. Återstår nu bara att se om katterna kommer tycka detsamma...