Nya iakttagelser

I dag gick det upp för mig att anledningen till förskollärares låga löner naturligtvis är alla löneförmåner! I dag (när snön har smält) har jag tex genomgått en riktig spa-bahandling. Helt gratis!
Så här går det till:

Steg 1 - Värmebehandling
Hjälp 6-7 barn klä sig. Alla ska ha overaller, vantar, mössor, halsdukar, galonbyxor och gummistövlar. Börja gärna om när du kommit halvvägs, genom att återigen klä på de barn som hunnit bli varma och redan tagit av sig delar av sin utstyrsel. Ta sedan några extra varv runt i kapprummet och letar efter Kalles Spiderman-vantar, alltmedan du hoppar över de barn som ålar på golvet. Avsluta med några knäböj för att dra alla gummibandsprydda galonbyxben tillrätta över stövlarna. När du på detta sätt fått igång blodcirkulationen ordentligt skyndar du dig att ta på dig flera lager egna ytterkläder. (Har du riktig tur känner du nu en lätt bajsdoft från något av de barn som står först i ledet. Då kan detta steg övergå i en sk. intensiv värmebehandling.)

Steg 2 - Ansiktsbehandling
Uppmuntra barnen att fylla hinkar med vatten från vattenpölarna i sandlådan. Be sedan ett litet barn hälla ut vattnet i buskarna. Luta dig så fram över hinken så att vattnet kan plumsa rakt upp i ditt ansikte när barnet (med de gigantiska tumvantarna du drog på tidigare) plötsligt släpper hinken. Smyg diskret in på personaltoan och torka av ansiktet med lite papper. Låt resten av sandvattnet torka in för en fin brun-utan-sol-effekt.

Steg 3 - Lerinpackning
Befinn dig på gården. Stå, gå eller sitt. Hur du än beter dig kommer du snart vara mer eller mindre täckt av vårdande lera. Så länge du är inom 5 meters avstånd från ett lekande barn kommer du att få ta del av denna härliga substans. Barn är utmärkta lerspridare. En kraftigare effekt uppnår man naturligtvis enkelt genom att själv delta i barnens lek, eller genom att rentav gå i direkt närkontakt med barnen (tex trösta ett gråtande barn som just rullat sig i lera). Allra bäst effekt uppnås dock genom att man sätter sig på huk. Förr eller senare kommer nämligen lilla Lotta att tulta fram och slänga sig mot sig så att du själv välter omkull rakt i själva gyttjepölen.

Steg 4 - Bodyscrub
Dags att gå in. Hjälp nu barnen klä av sig. Alla barnens ytterkläder är helt täckta av undergörande sand. Bara att ta hand om mössor, vantar och galonbyxor ger en oväntat heltäckande bodyscrub. En extra långtidsverkande effekt kan man få genom att koncentrera sig på att hjälpa de yngre barnen. Har man tur stoppar de nämligen en liten scrubvante även innanför tröjan. På så sätt kan både rygg och bröst få en skön heldagsbehandling (naturligtvis har du ju inte tid att tömma ut sanden ur tröja och BH förrän tidigast efter mellis).
Önskar du dig en ansiktspeeling kan du även prova att sätta dig på huk och tillrättavisa ett sand-vantat barn. Det är då fullt möjligt att du får både en ansiktsbehandling OCH en tandpolering i ett och samma vant-slag.

Fantastiskt! Efter en dusch (tyvärr utanför arbetstid - man kan ju inte få allt) är jag som en ny människa! Och tänk, jag kanske får en ny spa-dag redan i morgon!

Jobb och jobbigheter

Puh. Det har löst sig med jobbet och jag får vara kvar på samma vik. på samma förskola.

Tur det, för hur ska jag annars kunna njuta frukterna av mitt hårda arbete? ;-)
Jag mös nämligen för mig själv idag när jag hörde "Skicka riset, tack." istället för "MEEER MAT!" från en pojke och när en flicka tvättade händerna med tvål utan att protestera med "Jag har ju bara kissat." Små saker kanhända. Men likväl viktiga i mina ögon.

Hemma ligger stickningarna huller om buller utan att jag riktigt tar tag i någon av dem.
Den här Diamonden tex har jag nästan glömt:
Jag är inne i en sådan där period när allting med diagram bli jättejobbigt. Eller, det är det nog inte egentligen om jag väl börjar, men motståndet är för stort. På samma sätt vill jag inte att tröjärmarna ska bli klara, för då måste jag ju börja med montering och att sticka halsringningen. Det känns svårt. Liksom.

Men, jag kanske kan ta några varv innan jag ska tillbaka till jobbet. Personalmöte ikväll.

Slut på svordomarna

Nu har jag svurit klart. I morgon ska jag prata med min chef. Jag kanske måste flytta på mig, och då är det ju inget att göra åt, mer än att ta ett djupt andetag och försöka ladda om.
Men, eftersom jag hellre är snäll mot mig själv än mot min chef så ska jag iaf inte göra det självmant. Jag ska helt enkelt säga "Nej." Kanhända räcker det.

Nu till soffan, och de där tröjärmarna ni vet!

Svordomar

I dag vill jag svära. Efter två veckor på mitt nya jobb får jag frågan om jag kan tänka mig att byta förskola. Någon annan har jobbat längre och önskar samma plats. Jag blir så trött.

Det måste vara meningen att jag ska lära mig något på alla dessa turer, men vad? Att vara flexibel? Att leva helt utan att planera framåt? Att stå upp för mig själv?
Just nu känns det mest som "Att man inte ska investera i varken relationer eller arbetsinsatser på jobbet. Det är ju ändå snart dags för ett nytt."

Söndag

Stormen har lagt sig och solen skiner. Kanske är det läge för en promenad idag?`

På vantfronten ser det ut så här:
Jag har inte repat upp. Konstaterade nämligen att även om mönsterpartiet ÄR smalare, så ser det värre ut än vad det är. Detta beror på att vanten är bredare där jag ökat ut för tummen. Strax innan mönsterpartiet återgår ju maskantalet till det ursprungliga.. Såklart!

När det "tormar"...

...bakar fröken nya dinkelfrallor och tänker sedan ge sig ut i blåsten och handla.

Mitt kusinbarn är numera en näst intill vuxen kille, men när han var liten och gick på kyrkans barntimme lärde sig han en sång som innehöll raden "När det stormar, när det stormar." Han gick sedan omkring och sjöng "När det tormar, när det tormar" titt som tätt.

Fastän jag själv inte kan sången (jag har inte gått på kyrkans barntimme), och bara hört mitt kusinbarn sjunga någon enstaka gång för evigheter sedan så händer det att de där raderna poppar upp i mitt huvud. Särskilt en sådan här "tormig" dag.

Fredagsfunderingar

Sambon blir kvar i grannlandet tills i morgon. Fredagskänslan vill inte infinna sig här. Det drar ihop sig till storm. Min kropp värker.

Men, vem är jag att klaga? Hur många kramar fick du på jobbet idag?

Det där med trådspänning

Slutade tidigt idag och åkte hem och sanerade mig själv. Första lusanfallet på jobbet, första "hålla håret" på magsjukt barn och torka kräk efter detsamma, och, precis innan hemgång, första rejäla bajsblöjan fick mig på något märkligt sätt att känna behov av att byta kläder och duscha. Annars berörde det mig oväntat lite. Är jag en riktig förskolefröken nu?

Sedan satte jag mig i alla fall och stickade lite på min vante som legat i träda ett tag.

Ser rätt okej ut så här på handen. Men...

..ojdå!! Att trådspänningen kan vara kinkig när man syr på maskin har jag erfarenhet av.

Men detta är ju snäppet värre, och ändå försökte jag faktsikt att inte sticka mönsterpartiet så hårt. Hihi.

Att repa eller inte repa det är frågan. Just nu är svaret "Jo, jag borde, men jag vill inte.". Så jag låter nog vanten ligga lite...

Puh!

Kurserna är klara! Under ett år har jag studerat på halvfart, för att få nya kunskaper om och nya perspektiv på mitt arbete. Det har varit mycket intressant, och givande på många sätt. Ändå känns det otroligt skönt nu när jag bestämt mig för att "bara" arbeta under våren. I och med mitt nya jobb får jag dessutom lov att ha fokus på en enda (om än stor!) barngrupp.


Nu ska jag inte behöva känna mig så splittrad mellan alla måsten och borden, och allt som jag ska "hålla koll på". Nu ska jag gå och jobba efter mitt schema, och då och då på några extra möten, men annars ska jag vara LEDIG. Vilken lyx.


En sådan här klätterställning har vi inte på mitt jobb, men det fanns en på mitt lekis när jag var liten. Jag gillade verkligen lekis. Och vet ni. Jag tror jag gör det ännu.

Dinkelfrallor och jobbmaskor

Jag bakade frallor till personalmötet igår. Jag blev ombedd att skriva ner receptet (haha!) så jag har gjort ett försök. Passar på att lägga ut det här också.

Dinkelfrallor (så där på ett ungefär)

ca 25 st

50 g jäst
3 dl vatten
2,5 dl naturell yoghurt
1 dl havregryn (eller havrekli)
1 dl krossad råg
0,5 dl linfrön (krossade eller hela)
0,5 dl pumpafrön (hackade)
2 msk matolja
2 tsk salt
3 dl Vetemjöl special
Dinkelmjöl
Ev. 1 ägg till penslingen + vallmofrön

Koka upp vattnet och slå det över havregryn och rågkross. Låt blandningen svalna och blanda ner yoghurten. Då blandningen är fingervarm smulas jästen i, och rörs in.

Tillsätt linfrön, pumpafrön, olja, och salt. Rör i vetemjöl special, och fortsätt sedan med dinkelmjöl tills degen får en bra konsistens. (Deg på dinkelmjöl ska gärna vara lite lösare än vanlig vetedeg.)

Låt degen jäsa i 30 min. Baka ut till frallor, och låt jäsa ytterligare 30 min.
Pensla ev. med ägg och strö över vallmofrön. Grädda i mitten av ugnen på 225 grader, i ca 15 min.

Tog förresten mina första maskor på jobbet idag. Ett par varv fram och tillbaka på diagonalen medan jag hade rast och försökte stänga ute alla glada lekljud från andra sidan dörren.
(Barn är härliga. Barn som leker är härliga. Men ja, det låter när barn leker. )

I morgon kväll är det examination på den sista av mina två kurser. Ska bli skönt när det är klart och jag bara har jobb, och nöjen, att tänka på!

Bönder och ärmar

I går spelade vi Bondespelet. En vän har rekommenderat det. Det hon inte sa var att det tar typ ett dygn att spela klart det. Eller så var vi bara ovanligt usla bönder. Hur som helst var det roligt!

Annars har det inte hänt så mycket. Ärmarna växer så sakteliga. Nästa vår kanske jag har en tröja!
Nu vill jag ut i solen!

Iakttagelser

Jag stickar inga mängder just nu. Ett par varv om dagen räcker, och är sköna, när både huvud och kropp är fulla av intryck från jobbet.

Men det är roligt, och spännande att prova något nytt. Att arbeta i förskolan är inte detsamma som att arbeta i grundskolan.

Gjorda iakttagelser:

När man hör ett barn ropa "FÄRDIG", så betyder det inte att han/hon gjort klart sin berättelse/bilduppgift/mattebeting och att man ska börja leta efter en lämplig extrauppgift. Det man ska leta efter är istället barnet, handskarna och toapappret.

Rastvakterna pågår i ca 1,5 h och inleds med att man kontrollerar att alla kissar. I gengäld slipper man ta lunchrast.

13 barn i neongröna västar syns bra i skogen. Tills en ställer sig bakom en sten, vill säga. Då syns bara 12.

När 20 barn (som man kan namnet på) går ut på gården förvandlas de till helt nya barn. På vägen passerar de nämligen en slags förfluffnings-sluss där alla får samma michelingubbeutseende. De små michelingubbarna kan sedan bara delas in i två grupper: De som är rosa och de som kröns av en spiderman-mössa. .

Om ett barn tycks ha en kort och en mycket lång arm är det inget att oroas över. Det är helt normalt. Problemet åtgärdas dessutom enkelt om man med ett fast grepp om vanten på den långa armen helt enkelt drar tillbaka den till normal längd.

I och med att man börjar arbeta på en förskola förvandlas man genast till en fantastisk konstnär. Inga barn ler längre överssende mot dig när du ritar. De tittar istället beundrande på den otroligt vackra, och formmässigt så komplicerade granen du just tecknat.

8 barn parvis placerade i fyra gungor ger dig starka armmuskler. (Nåja. Trötta armar i alla fall.)

Barn luras. En inbjudan till lunch med "spagetti och köttbullar" innebär inte alls att du blir mätt. Istället får du sitta under en filt med en tom plasttallrik i handen. Har du tur kan du möjligen få en kopp imaginärt kaffe efteråt.

Onsdag

Jag vaknade med lite diffus träningsvärk. Att putta gungor "ända upp till flygplanen" ger effekt. Men vem kan motstå 8 glada barn, parvis placerade i gungor, som skrattar härligt och sjunger pippivisor när de gungar? Inte jag i alla fall.
I går kväll var jag så trött i armarna att jag knappt orkade sticka. Knappt, säger jag, för jag tog några varv på tröjärmarna. Det går inte fort, men det går framåt!

I går fixade jag blöjtekniken. Idag är det dags för nya utmaningar! Upp och i väg!

Förskolefröken

Hemma efter första dagen på nya jobbet.
Många nya intryck. Mååååånga nya rutiner, regler, bra att veta-saker att ta in. Min teflonhjärna började bli verkligt hal redan efter en timme. Annars har det gått bra.

Saker som bådar gott:
Något av det första jag såg i hallen var en garnvinda uppe på ett skåp.
Jag har hittills bara skrämt slag på ett enda barn (han tjöt bara jag tittade på honom).

Nu: Kaffe. Vila. Huvudvärkstablett!

Sen: Må bra! Vara glad. Se fram emot morgondagen!

Förskolebarn beware!

Here I come!

Så härligt att jag ska få lära mig en massa nya saker idag!

På´t igen!

Nu har jag repat upp ärmen, och börjat om. Jag satsar på tre-kvarts-långa ärmar. Efter att ha doppat knytbanden (som iofs dinglar från bystpartiet någonstans) på tröjan jag har på mig i frukostyoghurten känns det som ett väldigt bra alternativ.

Jag stickar nu båda ärmarna samtidigt. Väldigt smart. Men lite rörigt innan jag märkte upp den ena ärmen så jag kunde hålla reda på vilken jag redan stickat, och åt vilket håll.

Jo, för på en rundsticka åker två separata stickningar liksom RUNT, och byter sas plats med varandra. Fastän mitt mål är att sticka fram och tillbaka. Och jag må vara osmart, men när jag hade lagt ifrån mig stickan uppstod dessutom viss förvirring från vilket håll jag skulle sticka. Det var fullt möjligt att börja i båda ändarna.

Nåväl. Problemet är löst. En liten blå garnbit var allt som behövdes.

Trött men tacksam

Tack för era kommentarer om tröjprojektet! Ska fundera lite till, men det känns ju vettigast att repa upp ärmen. Det var förresten en smart idé att sticka båda ärmarna parallellt på samma sticka! Då lär de ju åtminstone bli lika långa, även om de blir korta. ;-)

Jag har just skrivit klart min sista inlämningsuppgift. Tror jag. Jag måste nog gå tillbaka och fila lite på den senare, när min hjärna kan förstå vad jag har skrivit.

Känner ni också så när ni jobbat mycket med en text? Att man till sist inte vet vad man skrivit? Om meningsbyggnaden är helknasig eller om man tom utelämnat det viktigaste?

Jag är egentligen inte helt nöjd. Men jag tränar på att inte alltid vara helt nöjd med allt, för då är risken att jag överarbetar allt jag gör.

Så. Någon slags grund är klar, och JAG ÄR SÅ BRA! (Det är otroligt viktigt med en god självbild vid all inlärning. Det skapar goda cirklar. Det har jag just läst.)

Nu ska jag gå och lägga mig och SOVA och hoppas att den här förkylningshuvudvärken försvinner. Då kanske jag kan ta tag i den där läskiga tröjan igen...

Vånda

Ååå. Jag har stickat klart en ärm. Bara för att inse:

* Garnet jag har kvar kommer inte räcka till både en ärm till och halsringningen. Om det räcker till en ärm till har jag tur.

*Ärmen är på gränsen till för lång, iaf om den hänger ut sig något, vilken den nog gör...

*Ärmen är stickad i ännu en ny stickfasthet, eller ska jag kalla det sticklöshet, betydligt lösare än resten av tröjan. (Vådan av att lägga undan ett projekt så länge att ens handlag ändras.)

Nu står jag inför ett svårt beslut. Jag kan:

1. Knöla ner alltihop längst ner i stickkorgen igen. (Dåligt alternativ, men ändock ett alternativ.)

2a. Genast repa upp min ärm (som tagit de senaste dagarnas hela sticktid i anspråk). Sticka om ärmen i en vettigare fasthet och göra den någon cm kortare. Hålla tummarna som tusan, och hoppas att garnet räcker till en ärm till. Beställa ett nystan nytt garn att använda till halsringningen.

2b. Genast repa upp min ärm (som tagit de senaste dagarnas hela sticktid i anspråk). Sticka om ärmen i en vettigare fasthet och göra den en bra bit kortare, så att den blir en trekvartslång ärm. Hålla tummarna som tusan, och hoppas att garnet räcker till en ärm till, och till halsringningen.

3a. Låta ärmen vara. Strunta i att den är lösare stickad. Ta resterande garn och börja på en ny ärm i matchande storlek och fasthet. Hålla tummarna som tusan, och hoppas att garnet räcker till en ärm till. Beställa ett nystan nytt garn att använda till halsringningen.

3b. Låta ärmen vara. För tillfället. Bara för att det är så plågsamt att repa upp något man just blivit klar med. Ta resterande garn och göra på en ny ärm i bättre fasthet, och bara någon cm kortare. Hålla tummarna som tusan, och hoppas att garnet räcker till hela denna ärm också. Beställa ett nystan nytt garn att använda till halsringningen. SEDAN repa upp den första ärmen, och sticka om den.

3c. Låta ärmen vara. För tillfället. Bara för att det är så plågsamt att repa upp något man just blivit klar med. Ta resterande garn och göra på en ny ärm i bättre fasthet, i trekvartslängd. Hålla tummarna som tusan, och hoppas att garnet räcker till en ärm till, och till halsringningen. SEDAN repa upp den första ärmen, och sticka om den.

4. Repa upp en bit av ärmen och korta den till trekvartslängd. Strunta i att den är lösare stickad. Sticka en matchande ärm. Hålla tummarna som tusan, och hoppas att garnet räcker till en ärm till, och till halsringningen.

Just nu lutar det åt..hm..jag vet inte. HJÄLP mig innan jag väljer 1:an!

Beställa mer garn går ju, men det blir lite dyrt för ett nystan pga "minsta beställningssumma" och sådant. Det kan jag bortse ifrån, men det där med färgbad är ju känsligare.

Enklast kommer jag undan det problemet genom att helt enkelt rätta munnen efter matsäcken och göra ärmarna en bra bit kortare. Trekvartsärmar har dessutom sina fördelar, så som att man inte behöver gå runt med blöta tröjärmar bara för att man tvättat händerna eller doppat dem i sopptallriken. Men kommer det se bra ut, och funka med modellen i övrigt? Och behöver jag ändra och sticka ärmarna lite smalare då så att de sitter tightare runt armen?

Dessa svåra beslut. Denna vånda. Denna sömnlöshet (nåja, den beror mest på förkylningsrelaterade andningsproblem).

Ska nog ta ett par varv på min vante eller så, så att jag inte tappar sticklusten! (Hur GÖR de som bara har ett WIP i taget? Det måste vara fruktansvärt i sådana här situationer!)

UFO-ärm och andra UFON

Jo, tack vare UFO-träffen igår vågade jag ta fram min påbörjade gamla tröjärm.
Jag visste inte riktigt hur jag gjort början av ärmen så det tog lite tid innan jag hittade in i mönstret igen. Och jag ökade visst på fel sätt igår, så nu blir kanten lite mer ojämn än nödvändigt. Men strunt samma! Mitt mål är nu att tröjan ska bli KLAR. Den behöver inte ens bli användbar, men den ska bli klar. Någon gång. För då ska jag njuta av att kunna säga till mig själv "Tänka sig, jag har minsann stickat en tröja."

För vet ni, lite grand i hemlighet, längtar jag efter att sticka en ny tröja. En annan. Efter mått istället för efter mönster. I ett mer förlåtande garn. I ullgarn alltså! Men först vill jag få denna tröja klar, och det kan ju ta sin lillla tid. En och en halv ärm, plus halskant, plus montering.

Idag är sambon och jobbar i den stora staden så efter att ha handlat en massa härliga grönsaker passade jag på att laga lite (Hm. Mycket!) ko-fri mat.
Lins-och grönsaksgryta med ris till. Och vitkålssallad med bönor och så tomat dessutom!! Mums! Jag hade nästan glömt hur gott det är med vit balsamvinäger i salladen...

Nu sitter jag här och dricker kaffe perkulerat (Ja, för vad heter det annars?) med kanel och kardemumma blandat i kaffepulvret. Nästan kanelbulle-kaffe.

Det är nämligen så jag försöker muta mig själv, för nu ska jag banne mig skriva några rader på min uppgift igen!

Välkommen 2008!

Nytt år och med det följer nya utmaningar, nya förhoppningar, nya upplevelser och nya stickningar!

Fast först ska jag klara av lite gammalt. En vän har bjudit in till UFO-stickning i kväll och jag ska åtminstone snegla lite på tröjan som legat i botten av stickkorgen och skämts. Kanske börjar den bli mogen nu.

Och innan dess måste exminationsuppgifterna för höstens kurser fram. Fast jag inte vill. För det vore ju idiotiskt att ge upp nu, när det bara är de kvar. Seså fröken!

WIP

Det var lite jobbigt där en stund när mössa och sockor var klara och jag bara hade ett aktivt WIP. Spetsstickning är kul, men inte alltid den mest lämpliga prat- eller filmstickningen.

Nu har jag två nya WIP på gång! En diagonalhalsduk och ett par vantar i tvåtrådigt ullgarn.

Den första får nog följa med på nyårsjippo i morgon. Bara i fall att... Vi ska nämligen ses redan mitt på dagen, och jag kommer känna mig så naken utan en stickning på hela dagen, kvällen, natten.

Och om vi inte syns innan det är dags, så passar jag på nu:

Ha ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Finn frökens frukost

Ledtråd: Var finns det mest kanel?

Nattliga WIP

Det blev visst natt. Men jag skulle ju bara göra klart...

...en ribbstickad mössa som ska matcha mina vantar. Båda i mjukaste merinogarnet Jasper.

Har också sytt ihop och fäst alla trådar på mina Kool-Aid-sockar i egenfärgat sockgarn. Whohoo!

Nu vill jag nysta garn och lägga upp till en ny stickning!! Men ögonen går i kors så fröken är klok och går och lägger sig!

Fredagsfröken

I går åkte jag och bytte mina termobyxor. Numera äger jag ett par i en storlek större, som ger mina ben och min rumpa ett härligt fluffigt utseende. När jag provade de första byxorna hemma insåg jag nämligen att en dagisfröken bör kunna sitta på huk utan att välta baklänges pga byxlinningens motspänstighet...

Sedan åkte jag och träffade några vänner och spelade garnhazard. Den här gången måste jag ha varit den stora vinnaren.

Härliga garner!! Och jag gillar bokens glada utrop "Det senaste i mode!" - inuti finns bla läckra axelvaddströjor med geometriska motiv. :)

Med mig hem fick jag också detta underbart mjuka merinogarn. Snygga färger va'?! Tack, snälla, snälla E, för födelsedagspresenten!

För övrigt undviker jag flitigt mina "borden" och "måsten" och strör istället mina stickprylar omkring mig:

Hm. Undrar om jag ska ta en titt på den där läskiga examinationsuppgiften nu. Bara titta lite. Alltså.

Tack tomten...

...och M-mannen, för att jag får surfa och sukta efter nya garner.

Tex har jag hittat Ejes garns webbutik, som bla har ett bra ombré-bomullsgarn. Jag har letat efter det eftersom jag vill sticka en till diagonalhalsduk. Den jag har har blivit flitigt använd.

Samma butik har också Sarek, vilket jag är nyfiken på. Enligt vänner som klämt och känt på det i verkligheten påminner det en del om Noro Kureon, inte bara till utseendet. Spännande! Ett par vantar i det kanske?

På Kikkis Hobbysida hittade jag bla ett snyggt petrolfärgat sockgarn i lagom tjocklek för en lagom otålig stickerska som mig. Här finns också flera olika bomullsgarner som skulle kunna bli en snygg halsduk!

Ja ni ser..och ännu har jag ju bara börjat....

Annandagen är en annan dag

Vad gott det är att vara ledig! Nu har jag hunnit koppla av så mycket att LUSTEN att sätta igång med en massa saker har kommit. Det är så härligt! Men samtidigt lite frusterande, för som vanligt är ju ledigheter alldeles för korta för allt man vill hinna! Man ska ju hinna SLAPPA också.
Nåja. Idag har jag iaf investerat i ett par nya termobyxor så att jag klarar mig på nya jobbet efter jul. Och sedan var jag bjuden på mysig sticklunch hos en god vän och hann ända till tåminskningen på Kool-aid-sockorna.
Annars har jag bara ett pågående projekt till, nämligen en Diamondsjal.

Nu äntligen har jag vågat mig på den igen efter mitt förra misslyckande. Det började väldigt bra den här gången, men nu har jag stickat några varv både fram och tillbaka... Hm! Håll gärna tummarna för att jag får koll på läget igen!

Jag froggade förresten min Blossomsjal igår. Den var helt enkelt inte rolig när jag klantat mig för många gånger. Nu hade den hunnit ligga till sig så länge i korgen att det inte gjorde ont att repa upp den heller. Se där - ett nytt garnnystan till ett nytt projekt!

Apropå nya saker, så börjar det ramla in bilder på de underbaraste nya arter i min mailbox. Titta bara! Kan man bli annat än glad?

Jul-FO

Härom kvällen när jag tog en promenad och använde min angora-fuskpolo kom jag på att jag ju hade ett par små nystan angoragarn som jag tänkt sticka muddar av. När jag kom hem slog jag mig ner i soffan med mina skönaste stickor och satte igång. Fick mig en väldigt skön stickstund!!

Irriterande nog räckte inte det gröna garnet riktigt så jag fick använda ett annat garn till ett par ränder, och när jag skulle montera så insåg jag att jag inte är bra på att göra det snyggt i rätstickning. Jag borde ha slagit upp det i någon bok, men orkade inte just då.. Så, nu är sömmen lite vinglig och jag har ett par udda ränder och dessutom kliar de när jag använder dem inne. Fast jag gillar dem när jag tittar på dem uppifrån och de kommer vara sköna i ärm-glipan när det är kallt ute.

Och alldeles oavsett om jag använder dem eller ej, så var det väldigt avkopplande och behagligt att sticka dem!

På julaftons kväll så maskade jag av kool-aid-sjalen. Jag gillar egentligen att lämna något rätstickat som detta oblockat, men sjalen känns lite för kompakt som den är nu så jag ska nog prova den här gången iaf.

Just nu ska jag nog dock plocka fram ett WIP istället, och slå mig ner i TV-soffan en stund! Härlilgt med ledigt!

Julafton

Jag vill önska er alla en riktigt

GOD JUL!

Själv har jag börjat dagen med grötfrukost, tända ljus och julklappsöppning!

Titta vilken fin grytlapps-gris jag fått! J har sytt den i slöjden. Jag är djupt imponerad!

Jag har också fått presentkort på kläder (välbehövligt) och pengar till garnshopping! Gissa vem som kommer porrsurfa som en tok på jullovet!

Nu ska vi åka hem till mor och far och firar vuxenjul, spela julklappshazard och äta för mycket mat!

Ha en riktigt skön julhelg!

Puh..

Nu tror jag det vikigaste är klart ang. nya jobbet. Ingen mer telefonterror till personalkvinnan.

Julklapparna är inslagna.

Kalenderstickningen är nääästan klar.

Julkorten är skrivna och ska postas i sista minuten idag.

Julgransfoten stod inte att finna i förrådet. Bästa sambon fixar både en sådan och ett träd ikväll.

Och nu ska jag bara ta mig en skinkmacka innan jag åker för att spontansticka in julefriden med ett par vänner.

Banne mig. Det blir jul i år!

JULLOV

Sista arbetsdagen inför julen är avklarad. Jag har släpat hem väskor och kassar fulla med pärmar och papper från jobbet. Det står just nu dumpat i hallen. Som vanligt undrar jag var jag ska förvara mitt arbetsmaterial när jag inte har en arbetsplats att ha det på. Nåja. Det löser sig!

Förutom pärmar och sådant bar jag också hem det här:

En present från en av de klasser jag jobbat i under hösten.

Och en avtackningblomma från chefen. Det blanka, röda är en julgranskula, inte en studsboll, men jag kan intyga att det är bra studs i den, och att det är svårt att fånga den med merinovantar på händerna.

Min jobbstickning. Rätstickad sjal i Kool Aid-färgat entrådigt garn. Det har växt med mellan 1 och 5 varv i veckan ungefär.

Nu ska jag ta med mig kaffekopp och bok till badkaret och slappa ordentligt. I morgon bör jag titta lite på mina kursuppgifter. Och ringa min nya chef. Fröken ska bli dagisfröken.

Mental note

Om man först gör något mentalt ansträngande och sedan snabbt äter en stor portion bananpudding blir man väldigt TRÖTT och väldigt,väldigt MÄTT.

Söndag

Tack för era gulliga kommentarer på förra inlägget! Jag fyllde alltså år i går, och firade med killarna med lite pyssel hemma och sedan middag ute. Sambon bakade "banana pudding", som vi har ätit idag.

Det är tydligen en vanlig efterrätt i den amerikanska södern och består i princip av vaniljkex, hemmagjord vaniljkräm, bananer, och maräng eller vispgrädde på toppen. Många bananer gick det åt. Elva stycken nämare bestämt. Men, så kan vi nog äta bananpudding till efterrätt halva nästa vecka också.

Idag har mina föräldrar varit här och jag har fått fina presenter. Bla en skruvdragare (bra att ha när jag behöver montera ihop garnförvaringsmöbler) och de här böckerna:

Så himla härligt!! Ska sätta mig och titta lite närmare på dem snart.

I går kväll stickade jag de sista rapporterna på mammas sjal och i morse maskade jag av. Jag har hann snabblocka (läs:torka med kallblås från hårtorken) den så att hon kunde få med sig den hem idag.

Det är hopplöst att få rätt färg på bilden, den röda tonen är mycket mörkare, och i mitt tycke, vackrare i verkligheten. Jag valde att blocka kanten så att den ser lite vågig ut, på så sätt syns det inte så tydligt att man ökat i yttersta maskan.

På tre nystan blev sjalen faktiskt stor nog att fungera som en, visserligen ganska liten, axelsjal, men den är ju tänkt att användas som en vinterhalsduk. Jag tror att den är ganska lagom stor för det. Nu ska det blir spännande att höra hur garnet fungerar mot mammas känsliga hals!

Decemberdöden

Här har det varit lite glest med inlägg de senaste dagarna. Det beror till stor del på att jag prioriterat kalendersidan. Där måste jag ju liksom se till att det kommer en ny lucka varje dag.

Det beror också på att jag haft mycket annat att tänka på och att göra, och på att jag är inne i en lite tyngre period när det gäller måendet. Den där kroppen jag bor i är inte alltid så glad som jag skulle önska.

Ja, och så har det inte blivit så vansinnigt mycket stickat precis. Men nu är det snart jullov. En vecka kvar och sedan bara MÅSTE jag få stickmeditera lite mera. Jag längtar efter att få göra klart mammas sjal, så att hon slipper frysa. Och jag längtar efter att börja med något nytt i det gröna babysilket.

Och eftersom det är väldigt tidig morgon nu så längtar jag efter att somna om. Tillbaka till sängen!

Tisdag

Idag luktar jag på min nyutslagna hyacint...

...klurar på framtiden, läser om stickgrafitti i tidningen, äter kola, skriver om skrivinlärning, och planerar att ta med lövsjalen......på stickcafé ikväll.

Andra advent

I dag är det andra advent, och vad gör man då? Jo, man kokar kola och gör praliner.

Kolan får man ju slå in i smörpapper, och det tog en evig tid. Pralinerna gick lite lättare, kanske för att de inte var så fasligt många.

Nu ska vi fixa tacos, men sedan måste jag sätta fart med kalenderstickningen. Ni andra är ju snart ifatt mig!

Vad ska det bli?

Galet många har hakat på min adventskalender, och gissningarna om vad slutresultatet ska bli haglar. Är det en krokodil? Ett badkappeskärp? Ett par jättetrosor? Två stycken likadana julgranspynt? Något slags repstege som man ska langa ut till prinsen om man råkar vara en korthårig prinsessa?

Jag skrattar gott. Och sedan ler jag i mjugg. Och bara ibland tänker jag smått förskräckt "Måtte dessa stickerskor ha humor".

Nu ska jag gömma min egen stickning, eftersom jag väntar besök av några misstänka spioner. Idag ska jag nämligen ägna eftermiddagen åt stickterapi med ett par goda vänner. Det måste ju vara det bästa sättet att bota en orolig själ!

Ja, det, och så en riktigt chokladig kladdkaka, kanske... Bäst jag går och kollar till ugnen!

Boktips

Jag kan rekommendera Elizabeth Zimmermanns bok "Knitting without tears" som jag fick på posten härom dagen.
Först blev jag lite besviken, för det är mycket text och få bilder och jag var nog inte så sugen på att läsa en massa om stickning, liksom. Men, nu har jag läst några sidor och kan konstatera att den är full av bra tips, och, framför allt skön humor! I like!

Dagens favoritcitat:

"Really, all you need to become a good knitter are wool, needles, hands, and slightly below-average intelligence. Of course superior intelligence, such as yours and mine, is an advantage."

Lite kvällspyssel...

Jag har stoppat ner en hyacint i en kruka, och jag har fortsatt med min kalenderstickning. Ni skulle bra gärna vilja veta hur det ser ut i andra änden av det där gröna garnet va'?!

Efter en kraftansamling bytte jag överdraget på kökssoffan också. Så nu passar det i hop med den röda gardinkappan i fönstret.

Nu har jag landat här vid datorn och surfar Ikeas hemsida. Har hittat en fin matta med garnmotiv!

Trött

Jag är trött, trött och lite låg idag. Vill krypa ner under täcket och sova.
Har haft en BRA dag på jobbet, med goa´ barn, så det är inte det. Det är nog gråvädret, och den där osäkerheten inför framtiden som kostar energi.

Nu har jag stoppat i mig matlåda (åh, vilken tur att vi har sådana), och pepparkakor och ska ge mig iväg till min kurs. Håll tummarna för att jag håller mig vaken.

Ps. Fast när jag nu tittade in på adventskalendern och såg alla glada, roliga kommentarer, så blev jag om inte piggare, så iaf gladare! Härligt! Ds.

Jag har fastnat i vinkelvolten!

Nä, inte i vinkelvolten men i "bara ett varv till"-träsket.

Personalkvinnan ringde strax efter 17, utan klara besked, men gav mig ändå en del att klura på. Kände att jag behövde lite terapi och tog fram min mysigaste stickning. Den kräver visserligen att jag tänker lite på vad jag gör, men garnet är så underbart, både i den mättade röda färgen (lite mörkare än på bilden) och kvaliteten, att det nästintill är lugnande i sig självt.

Har stickat upp ett drygt nystan nu och har två kvar. Den här sjalen är till min kära mor. Men i lördags köpte jag grönt Babysilk till mig själv. Får se vad det blir för något av det! Jag längtar redan efter att sätta igång en stickning till!

Nu ska jag jaga ner mig själv i sängen innan jag så mycket som petar på den där stickningen igen. Då skulle jag ju fastna halva natten!

Tankar på en tisdag

Jag har försökt få tag i den personalansvarige på min arbetsplats idag igen. Det lyckas dåligt. Undrar just var jag ska förtjäna mina garnpengar efter jul! Det är minst sagt spännande..

På grund av denna spänning, samt diverse andra undanflykter, har jag pluggat mindre än jag borde idag. Som vanligt. Det märkliga är att jag ändå brukar få ihop det hela till sist. Själva nyckeln heter "Deadline närmar sig". Och det gör den inte just nu. Det jag jobbar med nu ska vara klart en bit in i januari. Det skulle ju förstås vara underbart om jag var i det närmsta klar innan jul, så att jag verkligen fick julLOV. Men, som sagt. Jag behöver faktiskt mindre tid på mig för att inte bara må dåligt över saker som ska göras, utan också GÖRA dem.

För övrigt knåpar jag vidare med adventskalendern. Jag ligger lite före er andra, iaf, även om inte min stickning är helt klar den heller. ;-) Kravlöst, som sagt!

Första advent

Vad kul det är att så många hittat till adventskalendern! Jag har ju bestämt att den ska vara kravlös för alla, även mig själv, men nu måste jag kanske börja tänka ut vad det ska BLI också... ;-) Nädå. Oroa er inte. Jag har en plan. Jag lovar bara inte att hålla fast vid den.

Idag har jag hunnit med en sväng på adventsmarknad, och att baka lusskatter och nu i kväll har jag varit iväg och bundit min egen dörrkrans. Det var jättekul! E:s mamma hade dukat upp med ris, och tråd och mängder av pynt. Så härligt att få prova pynt och band i massor olika färger, välja och vraka, och så få hjälp med finliret av någon som verkligen kan hantverket.

Efter en del tvekande valde jag bort både det julröda (det var inte så svårt faktiskt) och det turkosa (det var svårare) pyntet och gjorde en grön-vit krans.

I går på Garnhärvans kalas köpte jag ett par barnstickor nr 6, och möttes av jubel hemma på kvällen (Ja, från J alltså. Hans far däremot mumlade något om att det var dags att åka till garaget oftare. Men jag såg allt att han log lite iaf!). Sedan stickade vi ihop i soffan. Idag packade vi stickningarna när vi skulle på café, och tog oss ett par varv, både J och jag.

Och självklart kunde vi inte gå innan varvet var klart! :-)

Första december

Oj, så många som vait inne och tittat på min adventskalender! Så roligt!! Hoppas några av de som tittar också vågar hänga med och sticka lite med mig. Och vågar ta saker lite med en klackspark! ;-)

Idag firar Garnhärvan sitt 1-årsjubileum med en massa kul aktiviteter. Jag var där och klappade på de mest underbara garner, fiskade i fiskdammen, köpte lotter i garnlotteriet (Fantastiskt lotteri - 30kr för ett numrerat garnnystan som samtidigt utgjorde lott!), stickade och fikade. Jättemysigt!

Bla gosade jag med de här härliga garnerna. Nu finns Sublime i "min" färg hemma. Gissa om jag klämde länge på de petrolfärgade urmjuka bollarna!

Det finns så mycket härliga garner att man blir helt sjuk...fast, på ett bra sätt!

När jag kom hem blev jag bjuden på skinkmacka (Scans julskinka var klart godare!!) och sedan bakade vi pepparkakor.

Eh. Jo. Jag fick förstås med lite garn hem från Garnhärvan, men jag har inte fotat det ännu, så jag låtsas inte om det...inte än..

Adventskalendern!

Nu är första luckan öppen! Välkommen till min adventskalender!